“Begrofs i tysthet…”

Klicka för att läsa hela uppslaget.

De äldre kyrkoböckerna kan ibland innehålla mer än bara namn och datum; i bästa fall fragment av människoöden. Den här födelse- och dödboken från Västra Nöbbelöv i början på 1800-talet är skriven av en person med osedvanligt prydlig handstil – sannolikt vicepastorn Christian Ödmann (1770-1840). Där berättas denna tragiska historia om en kvinna som 1807 förvägrades en plats att föda sitt barn på i den lilla ort som idag heter Mossby.

Febr. 1. Begrofs i tysthet Pigan Elna An-
ders Dotters från Måsby Gossebarn,
som d. 6 Jan: blifvit födt på Måsby
Gata kl: 3 om morgonen. Elna hade
tjent på N. 10 hos Rusth. Ola Månsson,
som nekat henne att få bli i dess hus me-
dan hon födde sitt foster. Under sökandet
efter annat tillflyktsställe skjedde förloss-
ningen ute på Gatan, hvarvid barnet enligt
Läkareattest blifvit skadadt till lifvet. Det
befanns dödt då Folk kom barnföderskan
till hjelp. Elna har under ägtenskapslöf-
te varit rådd med detta barn af Drängen
Anders Olsson i Måsby.


Källa:

Landsarkivet i Lund: Västra Nöbbelövs kyrkoarkiv, C: 1.


Om kyrkoarkiv

Kyrkobokföringen, föregångaren till den folkbokföring som Skatteverket idag har hand om, har en lång historia. Med kyrkolagen 1686 kom nationella bestämmelser om att dop-, vigsel-, begravnings- och flyttningslängder skulle föras. I mitten av 1700-talet tillkom en bestämmelse om att löpande anteckningar om födelser, dödsfall, vigslar och flyttningar skulle föras in även i husförhörslängden, som fick ett standardiserat utseende med hjälp av förtryckta tabeller, och detta gjorde dessa längder centrala inom kyrkobokföringen.

1894 utfärdades en förordning rörande kyrkobokföringen, som gav kyrkobokföringen den struktur som skulle bestå fram till 1946. Husförhörslängderna ersattes av församlingsböcker och alla kyrkoböckerna fick större enhetlighet.

Kyrkoarkiven innehåller emellertid inte bara kyrkobokföringshandlingar, utan även handlingar som ger upplysningar om församlingen – kyrkoråds- och sockenstämmoprotokoll, handlingar rörande äldre skolväsende och fattigvård, med mera. Till arkiven hör också ofta ritningar över kyrka, kyrkoinredning, församlingshem och andra byggnader samt jord och mark som kyrkan ägt.

Relaterade arkiv utöver församlingarnas arkiv är till exempel pastoratsarkiv, prostarkiv och domkapitlets arkiv.


 Lästips!