”…det är å andra sidan icke uteslutet, att flyktingarna kunna anlända i tiotusental”

1945 fanns det 11 miljoner hemlösa flyktingar i Europa. En liten del av dessa kom till Sverige. De svenska myndigheterna hade berett sig på en viss flyktingström, men största osäkerhet rådde i planeringen.

Landssekreteraren Nils Gunnar Valentin skrev den 31 mars 1945 till Kungliga civilförsvarsstyrelsen, att länsstyrelsen i Malmöhus län planerade för att härbärgera 20 000 flyktingar samtidigt.

Det är givetvis icke möjligt att ens med någon grad av säkerhet fastställa, huru stort antal flyktingar, som vid ett tyskt sammanbrott i Danmark kan förväntas taga sig över till Malmöhus län. Under vissa förhållanden kan kanske antalet komma att inskränka sig till något tusental, men det är å andra sidan icke uteslutet, att flyktingarna kunna anlända i tiotusental.

Skrivelsen innehåller vidare uppgifter om länets lager av pappersmadrasser, pappersfiltar och annat materiel, och det efterfrågas kompletterande yllefiltar och tyghanddukar från civilförsvarsstyrelsen.

Klicka för förstoring. Nästa sida.

I länsstyrelsens arkiv ingår även ett kortregister över flyktingar som anlände till läger runtom i Skåne i samband med andra världskrigets slut, varav många kom till Sverige med Röda korsets vita bussar.

Elisabeth Reuterswärd har skrivit flera artiklar angående flyktingmottagande och de vita bussarna. Hon konstaterar att länsstyrelsen inte var beredd på att Röda korset skulle hämta flyktingar från tyska koncentrationsläger; snarare hade tjänstemännen väntat sig danska eller norska flyktingar som flytt i egna båtar. En långt större mängd än väntat krävde också sjukvård. Trots detta lyckades de ansvariga organisera mottagandet såpass väl att de kunde tillhandahålla mat, kläder, tak över huvudet och vård.


Källa:

Landsarkivet i Lund: Malmöhus läns landskanslis arkiv, A I ana: 10 (Brevkoncept i civilförsvarsärenden)


Om länsstyrelsearkiv

Länsstyrelserna i Sverige inrättades 1634, där landshövdingen blev konungens befallningshavande i länet. Organisationen kom så småningom att delas upp på landskontor och landskansli, som existerade fram till 1952. Efter 1952 års omorganisering delades verksam­heterna i landskansli och landskontor istället i ett antal sektioner med olika ansvarsområden. Under åren har ytterligare omorganisationer skett. Genomgående i verksamheten är emellertid att länsstyrelsen ska verka för att nationella mål får genomslag i länet och utifrån ett statligt helhetsperspektiv samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser.

Länsstyrelsen arbetar bland mycket annat med frågor som rör trafikföreskrifter, livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor, regional tillväxt, infrastrukturplanering, energi och klimat, kulturmiljö, krisberedskap och civilt försvar, naturvård, lantbruk och folkhälsa. Eller som Per Clemensson skriver i Släktforska vidare om exempel på ämnen i länsförvaltningens arkiv: ”aktiebolag, ammunition, auktioner, avgifter, bensin, bilar, boskap, bränneri, brännvin, böter, civilförsvar, fattigvård, fångvård, försvar, försäkringar, gårdfarihandel, gästgiveri, handel, hotell, hälsovård, jakt, kommunikationer, lantbruk, lantmäteri, lex veneris, naturvård, näringar, pass, pilsnerdricka, polis, post, sjukkassa, sjukvård, skatter, skifte, skog, skuld, sprit, utmätning, utsökning, val, vapen, vägar och värnplikt”. I länsstyrelsens arkiv kan man således hitta det mesta!

Relaterade till länsstyrelsearkiven är också arkiven från länsarkitekten, kristidsstyrelsen med flera.


Lästips!
  • Lomfors, Ingrid (2005): Blind fläck: minne och glömska kring svenska Röda korsets hjälpinsats i Nazityskland 1945
  • Persson, Sune (2002): ”Vi åker till Sverige”: de vita bussarna 1945
  • Reuterswärd, Elisabeth (2005): ”Det svenska mottagandet 1945 av flyktingar från koncentrationsläger” i Ale nr 3 2005