”Fritid, när skulle vi ta den?”

1945 genomförde Statens Forskningskommitté för Lantmannabyggnader en bostadsvaneundersökning. Hundratals hushåll i alla landskap inventerades enligt förtrycka formulär. Formulärsvaren ger en unik, detaljerad bild av lantbrukarbostäder på 1940-talet, ofta med mycket dålig standard, men även av sociala omständigheter – hur arbetsdelningen ser ut, var man sover, var man umgås, hur tvätt, bakning och andra sysslor går till.

I Blekinge skötte hemkonsulten Sigrid Håkansson från Hushållningssällskapet samordningen – hon reflekterar kring frågeformuläret och undersökningen i ett följebrev:

Denna undersökning ger återigen belägg för vilken mängd av arbetsuppgifter, som åvilar husmodern i ett lanthem, likaväl som standarden i hemmet är beroende av husmoderns förmåga att kunna skapa trevnad. Varken fotografier, möbelbeskrivningar eller utförligt besvarade frågor har kunnat fånga den obeskrivliga hemtrevnad, som med små medel hade skapats i somliga hem. Det mindre väl skötta hemmet framstod däremot många gånger på frågeformulären som bättre än det i verkligheten var. […] Jag undrar om vi inte genom denna undersökning har funnit en av orsakerna till att vatten och avlopp saknas i så många lanthem. Det har visserligen sin stora orsak i brunnens läge i förhållande till bostadshuset och i ekonomiska svårigheter, men jag skulle tro att en av de i hög grad bidragande orsakerna är, att kvinnan så genomgående själv bär in allt vatten till hushållet, vilket tydligt visas i svaren från undersökningen. Mannen skulle aldrig finna sig i detta ständiga travande med vattenhinken, då kvinnan däremot har en otrolig förmåga att kunna finnas sig till rätta i obekväma arbetsförhållanden.

Hemkonsulenten noterar också: ”En fråga, som man nästan aldrig fick svar på var om fritidssysselsättningen. Man bara skrattade och så sa man: ’Fritid, när skulle vi ta den’.”

I det här exemplet är det lantbrukare/vägarbetare Gottfrid Karlsson, 43 år, och hans ej namngivna 34-åriga hustru, boende på Kopparemåla 1 i Rödeby socken, som undersöks. Paret har fem barn mellan 3 månader och 12 år. De tog över det då 19 år gamla huset 1928 och byggde till 1932. Det består nu av sovrum, finrum och kammare, totalt 46 kvadratmeter, samt matkällare under huset. Byggnaden anges vara mycket förfallen. Den värms med kakelugn och saknar elektricitet. Utanför huset finns en tvätt- och bakstuga i starkt behov av reparation, och avträde beläget 25 meter från huset. På gården finns också ett stall med tre kor, ett får, ett svin, ett ”ungdjur” (kalv?) och 16 höns. Vatten bärs till såväl hushållet som till ladugården.

Om möblerna berättas:

I finrummet härstamma byrån, buffén och matbordet från sekelskiftet med dess utsirade möbelstil. De äro inköpta på auktion omkring 1930. Sängen i finrummet är av enkel betsad fur utdragbar på längd och tillverkad i möbelfabrik i Rödeby 1940 samtidigt med de stoppade stolarna, som äro klädda med läderimitation, samt träsoffan i sovrummet, vilken är av målad fur. Soffan i finrummet ser ut att vara från 1910-talet och är stoppad med ett enkelt möbeltyg och inköpt i möbelaffär i Karlskrona. I sovrummet finns dessutom en tvåmansäng från sekelskiftet inköpt på auktion 1943. Enkla slagbord av fur i kök och sovrum ärvda av föräldrarna. Enkla trådgardiner, ett par sydda bonader på väggarna, inga mattor på golvet, några välskötta krukväxter ger dock hemmet ett gott intryck trots sin enkelhet.

Klicka för förstoring.

Svaren på frågeformulärets frågor ger en bild av tillvaron i hemmet och den inte ens namngivna hustruns väldiga arbetsinsats:

Hustrun utför allt hemarbetet i ett kök, som har mycket otillfredsställande inredning. […]
Vatten bäres in av hustrun, pojkarna bär in veden. […]
Allt bröd bakas av hustrun, halvfint bröd i murad ugn i tvättstugan 1 gång i veckan, vetebröd i vedspisen 2 gånger i veckan. […]
Enkel avstädning (sopning och dammtorkning) varje dag av alla rummen. […]
Hustrun sköter utfodring, vattning och mjölkning av korna, utfodrar höns och svin, och genom att mannen ofta är borta på vägarbete får hon utföra en stor del av jordbruksarbetet. Hon sköter även den lilla köksträdgården. […]
Barnen leker i köket och vardagsrummet, läxorna läses i köket. Karbidlampan gör att alla måste samlas på ett ställe på kvällarna. 3-åringen håller sig i allmänhet i moderns närhet. Modern sitter på en pall framför spisen, när hon sköter den minste. […]
Fritidssysselsättning blir för mannen i huvudsak tidningsläsning vid köksbordet på kvällen, där hustrun då sitter med sin stoppning och lagning. […]
I julhelgen och vid födelsedagar förekommer bjudningar med stort kaffebord och sedan supé, då smörgåsbord, kötträtt och efterrätt serveras. Det är emellertid inte alltid som man bjuder på mat, ibland blir det bara kafferep.

Klicka för förstoring.


Källa:

Landsarkivet i Lund: Statens forskningsanstalts för lantmannabyggnader arkiv, F VI: 15 (Bostadsvaneutredningen 1945)