”…oaktadt lärarens tillsägelse att aftaga hatten och i trots af erhållen kroppslig tillrättavisning behållit hatten på under hela lektionen”

Har du ondgjort dig över ungdomar som envisas med att ha mössan på inomhus, eller möjligen själv varit en sådan? Isåfall är du i gott sällskap – redan 1885 var denna form av trots ämne för ett läroverkskollegium vid Halmstads högre allmänna läroverk. 29 april detta år samlas inspektor, rektor och samtliga lärare för att hålla förhör med 17-årige Lennart Nilsson, som kommer till mötet tillsammans med sin mor. Han har uppvisat vanvördnad och trots mot sin lärare, kandidat Lundvall, samt utan tillåtelse därefter lämnat läroverket.

På grund af hvad som sålunda förekommit nu förekallad erkände Nilsson

att han den 20de dennes inkommit till lektion på läroverkets museum och intagit sin plats med hatten på hufvudet samt oaktadt lärarens tillsägelse att aftaga hatten och i trots af erhållen kroppslig tillrättavisning behållit hatten på under hela lektionen, därvid sägande detta hafva varit förut tillåtit af annan lärare, och därjämte dels föregifvande att hans hufvud vore ömtåligt för kyla, dels förklarande att han skulle skaffa sig upprättelse för den erhållna tillrättavisningen;

att han med detta beteende haft för afsigt att trotsa läraren, till hvilken han hyste agg;

att han vid rektorsförhöret den 23dje dennes blifvit med varning för följderna, förbjuden att utan vederbörligt tillstånd lämna skolan;

att han efter förenämnda förhör samma dag på e.m. med trotsig afsigt besökt kandidat Lundvall, mot honom då uppfört sig opassande, sagt sig skola samma dag lämna läroverket och därefter aflägsnat sig yttrande: ”vi träffas väl ännu en gång”;

att han följande morgon tidigt begifvit sig gående till sitt hem i Refvinge socken och vid hemkomsten till sin moder endast sagt att han lämnat skolan;

att han trotsat rektors förbud att afvika från skolan under den beräkning att rektor icke skulle göra allvar af sin hotelse att i sådant fall låta genom polismyndighet återhämta honom; hvarefter han slutligen på framstäld fråga förklarade, att han icke känner någon ånger öfver sitt förhållande, men väl att det är ”tråkigt att skiljas från sina kamrater”.

På rektors fråga, huruvida en, efter förutnämnda tilldragelse på museum, å dörren till afträdet anbringad inskrift, riktad mot kandidat Lundvall, härrörde från Nilsson, svarade denne nej.

Af flera lärare upplystes att de funnit Nilssons personlighet utöfva ett skadligt inflytande på kamrater.

Det samlade kollegiet finner i sin dom att med ”afseende på dessa förbrytelsers svåra och all laglig ordning upplösande beskaffenhet Nilsson hafva gjort sig ovärdig att vid läroverket njuta undervisning” och förklaras förvisad från läroverket fram till höstterminens början 1888.

Se ett helt uppslag ur förhöret.


Källa:

Landsarkivet i Lund: Halmstads läroverks arkiv, A I: 4 (Kollegiets protokoll med bilagor)


Om skolarkiv
1842 beslutade riksdagen om allmän folkskola och skolplikt infördes. Kyrkan var till en början huvudman för folkskolan, men under 1900-talets första årtionden övertog kommunerna ansvaret. Äldre uppgifter finns alltså i kyrkoarkiven, medan de nyare delarna av folkskolornas arkiv finns i kommunarkiven.
I städerna fanns redan långt före den allmänna folkskolans tid fanns läroverk, vissa riktigt gamla, såsom Katedralskolan i Lund. 1966 omvandlades läroverken till kommunala gymnasier och handlingar efter denna tid finns i kommunarkiven.


Lästips!