”…somblige blefue så förskräckte, att dhe intet annat wiste, än den ÿttersta dagen war förhanden”

I kyrkoböckerna har i många fall nedtecknats särskilt märkvärdiga händelser som skett i församlingen. I Hästveda finns en notering från 1691 om en jordbävning, som skrämde upp församlingens invånare rejält. Anmärkningen ”hor. 3” avser sannolikt klockan tre på natten.

Klicka för att se hela uppslaget.

Natten emillan d– 5: och 6: Februarij,x skedhe her et stort             x hor. 3.
liud och döön, såsom en Jordbäfning, huilcket hördes hos oss,
och så wijda wij har sport. Bref har iag seet, som inne-
höll, att der sÿntes lijkasom Himmelen öpnades; Men hos
oss bäfnadhe och rÿstades Jorden, och Husen, och somblige
blefue så förskräckte, att dhe intet annat wiste, än den
ÿttersta dagen war förhanden. Gud hielpe os, och neps oss
iche i dine wredhe, som wij med wåra Sÿnder wäll fortiänt
hafua.


Källa:

Landsarkivet i Lund: Hästveda kyrkoarkiv, C I: 1 (födelse- och dopböcker)


Om kyrkoarkiv

Kyrkobokföringen, föregångaren till den folkbokföring som Skatteverket idag har hand om, har en lång historia. Med kyrkolagen 1686 kom nationella bestämmelser om att dop-, vigsel-, begravnings- och flyttningslängder skulle föras. I mitten av 1700-talet tillkom en bestämmelse om att löpande anteckningar om födelser, dödsfall, vigslar och flyttningar skulle föras in även i husförhörslängden, som fick ett standardiserat utseende med hjälp av förtryckta tabeller, och detta gjorde dessa längder centrala inom kyrkobokföringen.

1894 utfärdades en förordning rörande kyrkobokföringen, som gav kyrkobokföringen den struktur som skulle bestå fram till 1946. Husförhörslängderna ersattes av församlingsböcker och alla kyrkoböckerna fick större enhetlighet.

Kyrkoarkiven innehåller emellertid inte bara kyrkobokföringshandlingar, utan även handlingar som ger upplysningar om församlingen – kyrkoråds- och sockenstämmoprotokoll, handlingar rörande äldre skolväsende och fattigvård, med mera. Till arkiven hör också ofta ritningar över kyrka, kyrkoinredning, församlingshem och andra byggnader samt jord och mark som kyrkan ägt.

Relaterade arkiv utöver församlingarnas arkiv är till exempel pastoratsarkiv, prostarkiv och domkapitlets arkiv.


 Lästips!