Etikettarkiv: 1920-tal

E:tma titulus! 

I september 1929 skrevs ett tackbrev till Malmö Lantbruksklubb från en avsändare i Dagsnäs i Västergötland, troligen ägaren på Dagsnäs säteri, ryttmästare Bertil Ekberg. Brevet har signerats endast med ett foto, och är skrivet genom en kvinna, troligen hans hustru Elsa Ekberg, född Hård af Segerstad. ”Var du glad att jag ej har skrifvit eller … Fortsätt läsa E:tma titulus! 

En ladugård till Toppeladugård

Nils Blanck hade en enorm mängd uppdrag under sin tid som länsarkitekt i Malmöhus län: stadsplaner, ändringar av kyrkor och kyrkogårdar, gatlyktor, byggnader, och – som i det här exemplet – ladugårdar. På uppdrag av Toppeladugårds gods då nye ägare Nils Aschan, ritade Blanck 1928 ett nytt ko­stall. För besväret fick han 150 kronor. Nils … Fortsätt läsa En ladugård till Toppeladugård

Förslag till förbättring av väg 28

Vem tar hand om underhåll och utveckling av våra landsvägar? Under tidiga 1800-talet var väghållningen enskildas, socknens eller häradets angelägenhet. Genom 1891 års väglag skapades 370 väghållningsdistrikt (utgjordes ofta av en härad), som var ett slags vägkommuner, där väghållningsskyldige (det vill säga jordägarna) beslutade på vägstämma. Vägskatt uttogs av alla distriktets skattebetalare. Från 1944 ersattes … Fortsätt läsa Förslag till förbättring av väg 28

Lundascouter på nordiskt läger 

Från ett stort nordiskt scoutläger på danska Brahe-Trolleborg den 3-13 juli 1926 finns en lång, målande berättelse nedskriven från Lunds flickscoutkår: Den 3:dje juli tågar i marschordning genom den välkomnande porten en cirka 350 scouter från Danmark, Island, Norge, Finland och Sverige. De kommer med glad förväntan och en liten smula undran. De tågar över … Fortsätt läsa Lundascouter på nordiskt läger 

Elna Persson, kommunalpolitisk pionjär 

Frågan om rösträtt och rätt att väljas var hett omdebatterad i början av 1900-talet. Sedan tidigare fick kvinnor som betalade skatt lov att rösta kommunalt, och från 1909 fick de även möjlighet att väljas i dessa sammanhang. Att kompetenta kvinnor började ta plats i stadsfullmäktige hjälpte troligen till att bana väg för den allmänna rösträttens … Fortsätt läsa Elna Persson, kommunalpolitisk pionjär 

Skolköksundervisningen i Åhus 

Bakverk, bakverk, bakverk… en av de mer lovande kassaböcker som skådats. Det rör sig om inkomster från skolköksundervisningen i Åhus församling 1928. Bland utgifterna finns sill, grädde, mjölk, fläsk, grönsaker, vinbär och kycklingar. Klicka för förstoring. Källa: Landsarkivet i Lund: Åhus kyrkoarkiv, L II a: 11 (Räkenskaper för skola) Om skolhandlingar i kyrkoarkiven Och hur … Fortsätt läsa Skolköksundervisningen i Åhus 

”Wid verkställd ballotering blev han enhällig inröstad varefter följde ritenlig intagning” – IOGT i Vittsjö

Klicka för förstoring Från IOGT-logen nr 4734, den s.k. Syskonlänken i Vittsjö, finns på Landsarkivet i Lund ett mycket litet arkiv bestående av tre tunna böcker. Handlingarna omfattar tiden från 1923, då föreningen verkar ha bildats, till 1925. Det finns ingen notering i protokollsboken om att föreningen lades ner då, men enligt medlemsförteckningen återstod vid … Fortsätt läsa ”Wid verkställd ballotering blev han enhällig inröstad varefter följde ritenlig intagning” – IOGT i Vittsjö

”Gränsmärket mellan den gamla tiden och den nya”

Klicka för förstoring. Fotograf okänd. Många känner till att Sveriges första autostrada anlades mellan Malmö och Lund på 1950-talet. Men redan 1926 utmålades Lundavägen, idag det sömniga parallellstråket till motorvägen, som den ”förnämligaste landsvägen i Sverige” i ett tidningsreportage från invigningen. Den förut så grusiga makadamvägen hade belagts med dammfri betong! Reportaget sitter inklistrat i … Fortsätt läsa ”Gränsmärket mellan den gamla tiden och den nya”

”Good signal but very clicks”

Telegramförbindelserna med omvärlden, i synnerhet USA, hade visat sig sårbara under första världskriget. Många förbindelser skedde via kabel, eller via andra länder, vilket medförde förseningar. Sverige-Amerikastiftelsen föreslog därför för Kungliga Telegrafverket att Sverige borde ha en egen telegramförbindelse med USA. 1921 tog riksdagen beslut om att en storradiostation skulle byggas för att sända telegram över … Fortsätt läsa ”Good signal but very clicks”

Elsäkerhetspropaganda från Statens elektriska inspektion

Statens elektriska inspektion startade 1903. Myndigheten lydde under Kommerskollegium, som kunde skicka ut inspektörer för elsäkerheten. År 1919 föreskrevs att elektriska installationer endast fick utföras av behöriga installatörer godkända av Kommerskollegium. Verksamheten var ursprungligen förlagd till Stockholm, och delades i fyra distrikt först 1965. Södra distriktets kontor fanns i Hässleholm. Kommerskollegium var central myndighet fram … Fortsätt läsa Elsäkerhetspropaganda från Statens elektriska inspektion