Etikettarkiv: skåne

E:tma titulus! 

I september 1929 skrevs ett tackbrev till Malmö Lantbruksklubb från en avsändare i Dagsnäs i Västergötland, troligen ägaren på Dagsnäs säteri, ryttmästare Bertil Ekberg. Brevet har signerats endast med ett foto, och är skrivet genom en kvinna, troligen hans hustru Elsa Ekberg, född Hård af Segerstad. ”Var du glad att jag ej har skrifvit eller … Fortsätt läsa E:tma titulus! 

En ladugård till Toppeladugård

Nils Blanck hade en enorm mängd uppdrag under sin tid som länsarkitekt i Malmöhus län: stadsplaner, ändringar av kyrkor och kyrkogårdar, gatlyktor, byggnader, och – som i det här exemplet – ladugårdar. På uppdrag av Toppeladugårds gods då nye ägare Nils Aschan, ritade Blanck 1928 ett nytt ko­stall. För besväret fick han 150 kronor. Nils … Fortsätt läsa En ladugård till Toppeladugård

”Ugnstekt fisk och soppor jämt ska de’ va”

De första hushållsskolorna inrättades i slutet av 1800-talet och statsbidrag för sådana utgick från 1906. Det goda hemmets betydelse för familjen betonades och den blivande husmodern ansågs –om familjen hade råd– behöva en sorts kortare fackutbildning. Det fanns både landstingsdrivna hushållsskolor och sådana som drevs i privat regi, liksom den på Skarhult. Skarhults hushållsskola grundades … Fortsätt läsa ”Ugnstekt fisk och soppor jämt ska de’ va”

”…utbedja sig ödmjukast att för honom blifva förskont…”

Klicka för förstoring. Landskansliet uppmanade församlingarna att inkomma med uppgifter om fattiga och lösdrivare, och kyrkoherden i Kverrestad och Smedstorp svarade med följande upplysningar om en icke önskvärd sockeninvånare 1816: Efter för detta gifven hög befallning får jag härmed i dju- paste ödmjukhet vid handen gifva, att vid efterfrågan å utlyste Sochnestämmor i Qverrestads och … Fortsätt läsa ”…utbedja sig ödmjukast att för honom blifva förskont…”

”…en hop med ideer om Religionsfrihet, om Conventikelplakatets orättvisa…”

I domkapitlets handlingar rörande separatistiska rörelser finns handlingar och vittnesmål rörande skolläraren Mårten Carlsson i Baskemölla från 1853. Mårten Carlsson, född 1822 i Tolånga, var Baskemöllas första examinerade folkskollärare. Han hade flyttat till byn 1846, enligt husförhörslängden, och började som lärare i det nyuppförda skolhuset 1847. Fyra år senare blev hans väckelseverksamhet en fråga för … Fortsätt läsa ”…en hop med ideer om Religionsfrihet, om Conventikelplakatets orättvisa…”

“Atom-marsch mot Barsebäck”

Under efterkrigstiden fanns det en politisk enighet kring möjligheterna med kärnenergi. Så sent som under tidigt 1970-tal ställde sig alla riksdagspartier bakom beslut om kärnkraftssatsningar, men efter några år började framför allt Centerpartiet och Vänsterpartiet kommunisterna ifrågasätta säkerheten. 1978 bildades Folkkampanjen mot atomkraft. Dess första mål var att Sverige skulle folkomrösta i frågan. I regeringen … Fortsätt läsa “Atom-marsch mot Barsebäck”

Marmorbruden kommer till Skurup 

Hur såg nöjesutbudet ut i Skurup 1898 och 1899? Enligt anmälningarna till kronofogden gavs, framför allt under de varmare månaderna, ett tiotal ”af utländingar gifna konstföreställningar”. Det är inte bara sång-, dans- och musikföreställningar utan förevisning av dresserade djur, förevisning av Marmorbruden, dockteater, magi- och trolleriföreställning, cirkus och förevisning av en jättedam står upptagna bland … Fortsätt läsa Marmorbruden kommer till Skurup 

”Slag och sparkar utdelades rikligt och ett par studenter förlorade under tumultet sina hufvudbonader”

I styrelseprotokollet från den 17 november 1898 meddelar verkställande direktören för Svedala Sockerfabrik, konsul Westrup, att ”han i en till studentkårens ordförande i Lund ställd skrivelse betygat bolagets synnerliga tacksamhet för den arbetshjelp som på frivillighetens väg lemnats af talrika medlemmar af denna kår under den rådande arbetsinställelsen”. Hur kom detta sig? Läs hela protokollet: … Fortsätt läsa ”Slag och sparkar utdelades rikligt och ett par studenter förlorade under tumultet sina hufvudbonader”

Röstlängden 1890

Den prydliga röstlängden från Kristianstad 1890 är ett exempel på hur röstsystemet såg ut innan den allmänna rösträtten infördes 1919. Genom 1862 års kommunalförordningar skapades landstingen. Rätten att delta i val till landsting, samt till stadsfullmäktige i de städer som stod utanför landstingen och som i sin tur fungerade som elektorer för val till riksdagens … Fortsätt läsa Röstlängden 1890

”Förlåt, varthän?” – föreskrifter för telefonexpeditionen

I Televerket, Malmö centralstations arkiv finns föreskrifter för växeltelefonister, troligen från 1950-talet. Vid denna tid hade de automatiska telefonväxlarna blivit allt vanligare, men det fanns fortfarande manuella kvar. Att vara telefonist var ett vanligt kvinnoarbete i en tid då kvinnor inte hade tillträde till många delar av arbetsmarknaden. Kraven på skötsamhet och stresstålighet var, som … Fortsätt läsa ”Förlåt, varthän?” – föreskrifter för telefonexpeditionen