Rättsväsende

”…åtföljda av ymnigt regn, sjön hög och wåldsam”

Länk till hela sjöförklaringen: Bild 1, Bild 2, Bild 3.

Den 14 november 1888 lämnade fartyget Marie Varberg för att resa mot Cardiff. Under hård storm i Skagerak sprang hon läck, blev ramponerad och fick efter över tre dygns strapatser söka nödhamn i Helsingborg. Skeppare E Wessman har skrivit en så kallad sjöförklaring om händelsen. Sjöförklaring är en rapport om en olycka som rör fartyg eller besättning. Den skulle inlämnas till närmaste rådhusrätt, i detta fall den i Helsingborg.

Thorsdags förmiddag den 15de, under hård Sydlig & SSW wind förlorades storstängstagseglet, som blåste sönder, utan att kunna bergas. Kl omkring 3 tim em, då winden ökade till full storm med hårda regnbyar och ökande hög sjö, bortblåste förstängstagseglet; slagit under annat reservsegel, läns skepp. Wädret fortfor under warierande Westliga och Sydliga windar, ömsom hårda, dessemellan labert, tills Fredagen den 16de November, då winden warierade från Sydlig till WSW storm med ytterst hårda byar och åtföljda af regn och hagel; sjön wäxte upp ytterst häftigt och fartyget arbetade mycket hårdt. […]

Oaktadt pumparna ständigt höllos igång kunde wi ej få läns, utan befans fartyget hafa sprungit läck. Sjön, som med förfärlig wåldsamhet wälte öfwer fartyget, lossryckte däcklasten, hwilken kastades omkring, så att skans, kokhus, båtar och hytter blefwo oåtkomliga; manspirorna samt stycken af styrbords brädgång inslagna; skansen rubbad, signallanternorna sönderslagna och en stor del af till surrning begagnat trosswirke, djuplod och delar af lodlinan, jemte 4 wattenfat lösrycktes och spolades öfwerbord. För att fartyget ej skulle blifwa ur stånd att manöfrera, måste under natten en del af löpande riggen kapas, som, jemte en liten del af däcklasten, hwilken härunder icke kunde räknas, kastades öwerbord. […]

Inseende att wi i detta wäder, och med fartyget swårt läck, ej kunde hålla sjön, rådgjordes med besättningen om bästa sätter för fartygets och lastens räddning och beslöts att hålla af till Kattegatt i lä af Skagen, eller i nödfall angöra Winga sund, hwarför, efter fattat beslut, kurs sattes på Skagen. På eft.m. åter tilltagande swår westlig storm med hårda byar från WSW, åtföljda av ymnigt regn, sjön hög och wåldsam. Fört olika segel efter omständigheterna, stormseglen refwade och försedda med stöttgårdingar; och alla försiktighetsmått, som möjligen kunde werkställas, widtagna för att kunna manöfrera. […]

Omkring niotiden, i sigte af Winga fyrar, öfwerföllos wi af en hård NNW by, åtföljd af hagelblandat regn, hwarför wi nödgades uppgifwa hoppet att kunna angöra Winga sund. Efter förnyad rådplägning beslöts länsa undan det förfärliga wädret och afwackta hwad lägenhet det möjligen kunde blifwa för lastens och fartygets bergning. […]

Söndagen den 18 Nowember. Ojemn, warierande wind med regntjocka och stundom afklarnad luft. Sedan fartyget kommit i lugnare sjö, tycktes läckan betydligt ha aftagit, och på grund af för handen warande windförhållanden hölls skeppsråd och beslöts angöra Helsingborg, såsom warande närmaste hamn med ett nutidsenligt skeppswarf, hwarest fartygets swåra läcka och öfriga skador kunde repareras. Sedan wädret under dagen tillåtit oss att närmare undersöka skadorna, syntes flere af röstbultarna wara rubbade ur sina lägen samt flera skador å stående riggen; men läckan tycktes betydligt hafwa aftagit. Capten, 1ste styrman jemte 3ne man af besättningen har under strapagerna blifwit mer och mindre skadade å armar och ben.

Skeppet inkom Helsingborg med hjälp av lots samma eftermiddag.

Källa:

Landsarkivet i Lund: Helsingborgs stadsarkiv: Rådhusrättens och Magistratens arkiv, A I a: 42 (Domböcker i tvistemål).

Om domstolsarkiv
Fram till tingsrätternas införande 1971 var de svenska lägre domstolarna uppdelade i rådhusrätter, i staden, och häradsrätter, på landsbygden. Knutna till dessa fanns också under olika tider en del mindre domstolar, bland annat ägodelningsrätter och expropriationsdomstolar. Medan äldre tiders domböcker kan ge ganska utförlig och utblommande information är 1900-talets domböcker mer formellt hållna. Förutom domar i brottmål och tvistemål (före 1948 uppdelade på lagtima och urtima ting) innehåller domstolsarkiven bland mycket annat bouppteckningar och handlingar rörande köp och försäljning av fastigheter.
Lästips!