Vad lärde eleverna sig på Katedralskolan i Lund, då kallat Lunds högre allmänna läroverk, under ett år i ”första ringen” för drygt 100 år sedan?
Uppsatsämnena i modersmålsundervisningen är särskilt intressant läsning – här finns en uppsjö ämnen från ”Uppkomsten och utvecklingen av det andliga ståndet i Sverige före år 1300” via ”En timmerstocks öden” och ”Våra dagars samfärdsel” till det klassiska ”Varmed har du sysselsatt dig under sommarlovet?”.
Vid läroverken kunde eleverna vid denna tid välja mellan två bildningslinjer, latinlinjen och reallinjen, vilka omfattade tre eller fyra ettåriga klasser, så kallade ”ringar”. Studierna avslutades normalt med studentexamen. Efter 1966 kallades motsvarigheterna i stället årskurs, även om benämningar som ”första ring” levde kvar i folkmun långt efter.
Källa:
Landsarkivet i Lund: Katedralskolans i Lund arkiv, F III b: 7 (Årsredogörelser)
Om skolarkiv
1842 beslutade riksdagen om allmän folkskola och skolplikt infördes. Kyrkan var till en början huvudman för folkskolan, men under 1900-talets första årtionden övertog kommunerna ansvaret. Äldre uppgifter finns alltså i kyrkoarkiven, medan de nyare delarna av folkskolornas arkiv finns i kommunarkiven.
I städerna fanns redan långt före den allmänna folkskolans tid läroverk, vissa mycket gamla, såsom Katedralskolan i Lund.
1966 omvandlades läroverken till kommunala grundskolor och gymnasier och handlingar efter denna tid finns i kommunarkiven.
Lästips!
- Jansson, Ina-Maria, Landsarkivet i Uppsala (2013): Lärdom och fostran: En guide till skolarkiven på Landsarkivet i Uppsala
- Losman, Beata: Förvaltningshistorik, rörande Allmänn skola.
- Richardson, Gunnar (red., 1992): Ett folk börjar skolan: folkskolan 150 år 1842-1992
- Rydén, Reine, Landsarkivet i Uppsala (2007): Landsarkivets vägledning till skolor
- Richardson, Gunnar (1977, ny upplaga 2004): Svensk utbildningshistoria. Skola och samhälle förr och nu