Urval och upplägg
Urvalet till detta projekt har hämtats både från statliga och enskilda (privata) arkivbestånd, alla på Landsarkivet i Lund. Här finns arkivmaterial från Skåne, Halland och Blekinge, och det är alltså dessa tre landskap som avses med ”sydsvenska” i det här fallet. Riksarkivet (där de regionala landsarkiven ingår) är en statlig arkivmyndighet, vars uppdrag är att överta, tillhandahålla och vårda arkiv från statliga myndigheter. Myndigheten får även ta emot arkivhandlingar från enskilda (privatpersoner, företag och föreningar), om de bedöms vara av särskild betydelse för forskning och kulturarv.
Varje ”händelse” i boken, representerad av en eller flera arkivhandlingar, åtföljs av en transkribering av valda delar, en kort beskrivning och i de flesta fall viss information om arkivbildaren; en myndighet, ett företag, en förening eller privatperson. Tanken är att ge läsaren möjligheter att söka sig vidare utan att tynga ner varje händelse med för mycket kringinformation. Beträffande arkiv från domstolar, länsstyrelse, skolor och kyrkan, som här har blivit de mest återkommande typerna, finns information och vidare lästips istället samlade på nästnästa uppslag för att undvika upprepningar.
Beträffande transkriberingarna har felskrivningar eller oklarheter i originalmaterialet har tagits med. Mer omfattande handlingar har jag i några fall försökt sammanfatta, men med så mycket originalcitat som möjligt, för att i största möjliga utsträckning ge en känsla för källorna.
Källkritik och tolkningar
Det här projektet avser att lyfta fram olika typer av källmaterial och inspirera till vidare användande. Det är en uppenbar förenkling att låta ett enskilt dokument representera en ”händelse”, och jag vill understryka vikten av att sätta in källorna i sammanhang och värdera dem. Källmaterialet i denna bok varierar från det vanliga till det mer speciella. Händelserna är ett relativt slumpmässigt axplock från ett väldigt material och gör inte anspråk på att utgöra en täckande representation av sydsvensk historia.
Liksom andra typer av källmaterial kan arkivhandlingar vara svårtolkade eller felaktiga. Ett sammanhang som var självklart vid den tid handlingen skapades, kanske helt undgår oss idag. Som Bjarne Larsson konstaterar: ”Vad jag än tar del av för historia ska jag ha klart för mig att jag bara fått en hoppusslad del av verkligheten” (2002:29).
I projektet har jag, trots detta, valt att låta dokumenten till stor del stå för sig själva med endast en kortare kommentar till. Prioriteringen har varit att lyfta fram en mängd exempel för att skapa nyfikenhet och inspirera till egen vidaresökning. Med det sagt vill jag dock understryka: Att en handling är ”äkta” är inte detsamma som att allt som står i den är korrekt.
Det är inte alltid lätt att i sitt källmaterial få syn på det som utelämnas, och att inte tillämpa inlärda normativa värderingar vid tolkningen. Att aktivt leta efter förutsatt normativitet, och ställa frågor om vem som skildras, vem som får tala, vilka argument som åberopas och vilka antaganden argumenten är uppbyggda kring är exempel på en ”queer läskunnighet” som beskrivs bland annat av Kalonaityté (2014:126). Denna blir reflexiv i bemärkelsen att både källans, och källtolkarens normativa föreställningar kan synliggöras.
Eivergård och Furumark (2017) påtalar vikten av ett konfliktperspektiv – att framhäva hur rättigheter och framsteg inte ”fås” passivt och i samförstånd utan hur de är ett resultat av kamp och motsättningar. Genom ett historiskt perspektiv kan vi få jämförelsepunkter och tydligare förstå hur en del av det som idag ter sig självklart – till exempel allmän rösträtt och demokratiska val – för inte så länge sedan var helt annorlunda. Att studera arkivaliskt material med källkritiska ögon kan ge en distans till vår samtid, och ge oss möjlighet att se med andra ögon på den kultur vi tar för given. Det historiska perspektivet bör också göra oss ödmjuka; det finns ingen anledning att se just den punkt vi nått fram till idag som något upphöjt eller slutgiltigt. Kommande generationer lär, om de får chansen, också skaka på huvudena och förundras över hur vi tänkte.
Litteratur
Oumbärlig för detta projekt har Beata Losmans utförliga Förvaltningshistorik varit. Denna imponerande sammanställning av lokala och regionala statliga myndigheter genom tiderna utgör en ovärderlig källa för den som söker kunskap kring de statliga arkivbestånden!
Några litteraturtips angående källkritik och metod:
- Bjarne Larsson, Gabriela, red. (2002): Forma historia. Metodövningar
- Eivergård, Mikael och Furumark, Anna (2017): 100% kamp. Mänskliga rättigheter & kulturarv
- Florén, Anders och Ågren, Henrik (1998, 2006): Historiska undersökningar. Grunder i historisk teori, metod och framställningssätt
- Furumark, Anna (2013): Att störa homogenitet
- Kalonaityté, Viktorija (2014): Normkritisk pedagogik – för den högre utbildningen
- Lundholm, Michael (2016): Källkritik och källhänvisningar