Ett prydligt och monumentalt tingshus

Klicka för förstoring

Brevet från arkitekt Erik Gunnar Asplund till häradshövdingen 1919 är fyllt med praktikaliteter: trappans bredd, ventilationsfrågor, snickeriritningar för entreprenadens utfärdande. En bunt med handskrivna brev på arkitektens brevpapper finns bland handlingarna som rör Listers häradsrätts nya tingshus i Sölvesborg. De ger en viss uppfattning om diskussionerna som föregick det färdiga tingshuset, och en inblick i det administrativa arbete som lätt glöms bort.
Listers häradsrätt hade tidigare haft tingsställe i Norje, men 1910 väcktes frågan om en flytt. Bland annat kommunikationssvårigheterna till Norje, och det gamla tingshusets bristande underhåll angavs som skäl.

Tingshuset i Sölvesborg började byggas i februari 1920 efter ritningar av arkitekt Asplund. Efter att byggnationen stått still i nästan ett år, på grund av en arbetskonflikt, invigdes tingshuset den 30 december 1921. Området där byggnaden blev uppförd skänktes av Sölvesborgs stad genom gåvobrev, i vilket det påbjuds ”att å tomten uppföres ett prydligt och monumentalt tingshus”. Så blev det onekligen, eftersom husets huvudfasad utgörs av en gavel, som får huset att se större ut än vad det är. Byggnadsstilen brukar kallas för nordisk klassicism eller 20-talsklassicism, enligt Sölvesborgs kommuns hemsida. Asplund är även arkitekten bakom stadsbiblioteket i Stockholm och Skogskyrkogården i samma stad.

Klicka för att se hela tidningsuppslaget.


Källa:

Landsarkivet i Lund: Tingshusbyggnadsskyldiges i Listers och Sölvesborgs domsaga arkiv, F: 1 (Ämnesordnade handlingar)


Om tingshusbyggnadsskyldige
Byggningabalken kapitel 26 § 4 i 1734 års lag beskrev ”huru almenna hus skola byggas”, vilket innebar att varje härad skulle ställa i ordning ett tingshus där häradsrätten höll ting. De som ansvarade för detta benämndes ”de tingshusbyggnadsskyldige” och bestod av ombud som utsågs sockenvis. Det löpande arbetet sköttes i allmänhet av en så kallad tingshusbyggnadsstyrelse. När domstolsväsendet omorganiserades 1971 upphörde de tingshusbyggnadsskyldige att existera.
Lästips!
  • Ulfsparre, Anna Christina (1993): ”Skriftliga källor om tingshusbyggnadsskyldiga” i Tingshus i tid och rum: ett rätts- och kulturhistoriskt seminarium i Domstolsväsendets informationscentrum, Jönköping den 24-25 februari 1992