Rättsväsende

”Herr Christian maneuvrerar och springer på flerehanda sätt utan balancerstång”

Tack vare att teatersällskap var tvugna att betala en avgift till magistraten i Lund för att få uppföra sina föreställningar i staden, har också deras program bundits in tillsammans med kronoräkenskaperna och utgör ett fascinerande vittnesmål om nöjeslivet under tidigt 1800-tal. 1809 kunde det se ut såhär i reklam för en föreställning i teaterhuset:

Klicka för förstoring.

Med Högwederbörligt Tillstånd
kommer Herr Legat med sitt Sällskap i dag Söndag den 30 april för sista gången att för Resp. Allmänheten wisa ett Diwertissement i 5 Akter, bestående af Lindansning och åtskilliga svåra Kroppställningar.
Början sker med Lindansning.

Första Akten. Kommer Herr Christian för första gången att med mycken färdighet springa öfwer en lefwandes häst som står öfwer linan. Derefter wisar Herr Carl sin skicklighet uti många språng; der lägges äfwen en bräda öfwer linan hwarpå sättes ett bord och en stol der han sitter och håller calas med Pajazzo. Herr Christian gör flera elewationer till 7 a 8 fots högd, samt dansar med träskor. Sedan dansar Mamsell Anna med en säck öfwer hufwudet och derefter en Anglaise. Herr Christian springer öfwer en bräda hwarpå står en karl på knä med ett ljus i hwardera handen, och sedan öfwer ett band. Mamsell Anna kommer äfwen att dansa utan balancerstång på åtskilliga sätt. Herr Christian kommer äfwen att dansa på fotknölarne, och sedan med 2:ne gossar fastbundne vid fötterna. Herr Legat spelar Pjerros’ rol. Herr Christian kör en skottkärra framför sig på linan. Mamsell Anna dansar på ett bräde uti många wariationer; och likaledes kommer Herr Christian att föreställa en drucken Dragon på linan utan balancerstång. Herr Carl kulbytterar framstupa och står på hufwudet på linan. Herr Christian maneuvrerar och springer på flerehanda sätt utan balancerstång, samt kastar i luften 3:ne äpplen.

Andra Akten. Woltigerar och maneuvrerar Herr Carl på slapp lina på åtskilliga sätt, samt gör 2:ne saltomortal, men utmärker sig i synnerhet dermed att han släpper linan och håller sig med en fot.

Tredje Akten. Göres flere språng af H:r Carl, Christian och Andres som Pajazo. Sedan kommer Herr Legat att göra flera swåra equilibrier, och wisar Herkulis styrka, då han balancerar med 2:ne stora wagnshjul på händer och tänder. Likaledes balancerar Herr Christian med en pyramid hwarpå står sju ölglas och ljus.
Mamsell Anna balancerar med ett winglas på pannan, äfwen kryper hon igenom ett tunnband fram och tillbaka, och sedan kommer Herr Legat, Herr Carl, Herr Christian samt Andres och Mamsell Anna att göra flera batuel, equilibrier, positurer och kroppsställningar.

Till slut uppföres en PantomimBalett i 2 Akter:
En Spanjor som förwandlar sig till Fyra, och sedan en Jägare som går på jagt.

Se fler teateraffischer från kronoräkenskaperna 1809: Bild 1, bild 2, bild 3!

Källa:

Landsarkivet i Lund: Landsarkivet i Lund, Lunds stadsarkiv: Rådhusrättens och magistratens arkiv, H IV a: 69 (Kronoräkenskaper)

Klicka för förstoring.

Om magistraten

Rådhusrätt och magistrat ingår i samma arkiv, benämnt ”stadsarkiv”. Borgmästaren och rådstuvurätten (efter rådstugan, det vill säga lokalen där stadens råd samlades) fungerade under medeltiden både som en domstol och en styrelse för staden. Som administrativ myndighet började stadens råd kallas magistrat under 1600-talet, då städernas förvaltning reglerades från 1619 och den statliga styrningen ökade. Magistrat fanns även i städerna i Skåne, Halland och Blekinge under danska tiden.

Magistratens uppgifter i städerna motsvarar på många sätt de uppgifter som länsstyrelsen hade på landsbygden. Beata Losman skriver i sin förvaltningshistorik: ”Magistraten skulle fungera som statsmaktens kontrollredskap och samtidigt bevaka stadens intressen. […] Den skulle förvalta stadens jord och statliga medel, sköta kronouppbörden, dvs skatten till staten, passväsendet till 1860 […] och inkvartering av soldater; den övervakade att de uppgifter som borgerskapet skulle sköta gemensamt fungerade tillfredsställande t ex skjuts- och gästgiveri, båtsmanshåll, väg- och gatuhållning, brandförsvar, polis, hälsovård, och fattigvård. Den skulle vara överexekutor, förrätta val av riksdagsman och borgmästare samt enligt 1862 års kommunallagar även val av stadsfullmäktige.”

Under 1800-talet övergick magistraternas uppgifter gradvis till olika kommunala instanser. Från 1863 fanns en stadsfullmäktige som valdes av röstberättigade. Endast personer med viss inkomst eller förmögenhet hade kommunal rösträtt 1863-1918. Detta inbegrep även ogifta kvinnor och änkor med egen inkomst. Under 1900-talet var magistraternas uppgift främst att övervaka stadsfullmäktige och kommun och förmedla kontakt med statliga myndigheter. De avskaffades slutligen 1964.

Lästips!