Föreningar

”Wid verkställd ballotering blev han enhällig inröstad varefter följde ritenlig intagning” – IOGT i Vittsjö

Klicka för förstoring

Från IOGT-logen nr 4734, den s.k. Syskonlänken i Vittsjö, finns på Landsarkivet i Lund ett mycket litet arkiv bestående av tre tunna böcker. Handlingarna omfattar tiden från 1923, då föreningen verkar ha bildats, till 1925. Det finns ingen notering i protokollsboken om att föreningen lades ner då, men enligt medlemsförteckningen återstod vid den tiden bara sex medlemmar av de totalt tjugotre som varit inskrivna under den dryga två års-perioden.

I ett av protokollen från sommaren 1923 demonstreras emellertid företagsamhet: Utflyktskommittén föreslår en utfärd ”pr bil till Wisseltofta, till en plats benämnd Kungskällan”. En teckningslista ska gå ut till allmänheten för att locka fler deltagare. En kommitté tillsattes också för att ”göra förberedelser till den omtalade ’festen’”. Nils Zerman har köpt in regalier och arbetsmaterial för 49,15 kronor. Avslutningsvis uppläses poem och hälsningar från andra loger framförs.

I ett annat protokoll beskrivs initieringsritualen:

För inträde i logen anmäldes och rek. av L.D. Zerman br. Yngve Svensson Wittsjö. Wid verkställd ballotering blev han enhällig inröstad varefter följde ritenlig intagning. Logen lämnades därpå en stunds rast.

Ballotering innebär sluten röstning, ofta genomförd med svarta och vita kulor.

Uppslag ur medlemsmatrikeln. Klicka för förstoring

Källa:

Landsarkivet i Lund: IOGT-logens nr 4734 Syskonlänken i Vittsjö arkiv, A: 1 (protokoll) samt D: 1-2 (liggare och register)

Om IOGT och nykterhetsrörelsen

IOGT står för Independent Order of Good Templars och rörelsen startade i USA1851. Baptistpredikanten Olof Bergström hade kommit i kontakt med godtemplarorderna i England och USA, och bildade den första Sverige-logen i Göteborg 1879. För att bli medlem krävdes total avhållsamhet från rusdrycker –vilket tidigare måttlighetsorganisationer under 1800-talet inte krävt– och logernas verksamhet hade in på 1900-talet en tydlig kristen underton.

Mötena var högtidliga, hade en religiös prägel och följde särskilda ritualer, föreskrivna arbetsordningar och ceremonier. Logens tjänstemän ledde mötena och det fanns en ambition att ha rotation på ämbetena, så att så många som möjligt skulle få lära sig mötesteknik. Under mötena bars regalier – ordenstecken, som utgjordes av band eller kragar. Ritualen kring intagningen av nya medlemmar var särskilt högtidlig. Logemedlemmarna sjöng och de nya medlemmarna fick avlägga nykterhetslöfte med handen på hjärtat. Strävan var inte att logen skulle utgöra ett slutet sällskap utan en välkomnande massrörelse. Verksamheten omfattade ofta föredrag, utflykter och studiecirklar.

1922 genomfördes en folkomröstning om alkoholpolitiken i Sverige. ”Önskar Ni ett rusdrycksförbud?” var frågan och totalt 49 procent röstade för totalförbud för försäljning av alkoholhaltiga drycker. Det blev därmed inget förbud, men motbokssystemet som införts under första världskriget behölls fram till 1950-talet. Systemet gick ut på att alkoholinköp registrerades i en s.k. motbok, och innehavaren bara fick köpa en viss ranson. Inkomst, kön, förmögenhet och samhällsposition styrde tilldelningen. Vid ansökan kunde extra tilldelning beviljas för bröllop, födelsedagar och för representation.

Landets nykterhetsorganisationer ska ha organiserat runt sex procent av befolkningen 1910. Efter rusdrycksomröstningen började antalet medlemmar sjunka.
Merparten av arkiven från nykterhetsrörelsen finns på folkrörelsearkiv runt om i landet.

Lästips!