Bjärekustens naturreservat bildas

Klicka för förstoring.

I den tjocka boken med Planeringssektionens beslut finns, bland mycket annat, beslutet om bildande av naturreservat vid Bjärehalvöns kust i Båstads kommun, 1971-06-28. Frågan väcktes redan 1966 och har utretts med hjälp av bland andra Statens naturvårdsverk, länsarkitekten, överlantmätaren och kommunen. Såsom grund för beslutet åberopas:

Bjärehalvöns kustområden är av riksintresse ur naturvårdssynpunkt. Områdenas specifika geologiska, botaniska och zoologiska kvaliteter bör säkerställas för den vetenskapliga naturvården. Den kulturpåverkade öppna landskapsbilden bör i största möjliga utsträckning bevaras genom fortsatt betesdrift. Det är vidare synnerligen angeläget att för framtiden säkra allmänhetens tillgång till kustområdena för rörliga friluftsliv.
Beslutet fastslår också att reservatet ska benämnas Bjärekustens naturreservat. För allmänheten råder förbud mot bland annat att
döda, jaga, fånga eller skada vilda djur, taga eller skada ägg eller bo eller vidtaga annan åtgärd som kan verka störande på djurlivet, exempelvis att från nära håll fotografera fågelbo, lya, gryt eller motsvarande, […] på störande sätt utnyttja radio, grammofon, bandspelare o dyl, […]utföra vetenskapliga eller andra undersökningar utan tillstånd [… och] med plåt, glas, plast, papper, avfall eller på annat sätt skräpa ner.

Naturreservatet, som sedan utvidgades 1976, innehåller bland annat välkända besöksmålet Hovs Hallar. 2012 lades till ordningsföreskrifterna ytterligare ett förbud – det mot uppställning av husbilar eller motsvarande mellan kl 00 och 06, något som blivit allt vanligare sedan det ursprungliga beslutet fattades.

Klicka för förstoring.


Källa:

Landsarkivet i Lund: Länsstyrelsen i Kristianstads län. III. Planeringssektionens arkiv, A I: 113 (Protokoll och koncept, huvudserie)


Om länsstyrelsearkiv

Länsstyrelserna i Sverige inrättades 1634, där landshövdingen blev konungens befallningshavande i länet. Organisationen kom så småningom att delas upp på landskontor och landskansli, som existerade fram till 1952. Efter 1952 års omorganisering delades verksam­heterna i landskansli och landskontor istället i ett antal sektioner med olika ansvarsområden. Under åren har ytterligare omorganisationer skett. Genomgående i verksamheten är emellertid att länsstyrelsen ska verka för att nationella mål får genomslag i länet och utifrån ett statligt helhetsperspektiv samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser.

Länsstyrelsen arbetar bland mycket annat med frågor som rör trafikföreskrifter, livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor, regional tillväxt, infrastrukturplanering, energi och klimat, kulturmiljö, krisberedskap och civilt försvar, naturvård, lantbruk och folkhälsa. Eller som Per Clemensson skriver i Släktforska vidare om exempel på ämnen i länsförvaltningens arkiv: ”aktiebolag, ammunition, auktioner, avgifter, bensin, bilar, boskap, bränneri, brännvin, böter, civilförsvar, fattigvård, fångvård, försvar, försäkringar, gårdfarihandel, gästgiveri, handel, hotell, hälsovård, jakt, kommunikationer, lantbruk, lantmäteri, lex veneris, naturvård, näringar, pass, pilsnerdricka, polis, post, sjukkassa, sjukvård, skatter, skifte, skog, skuld, sprit, utmätning, utsökning, val, vapen, vägar och värnplikt”. I länsstyrelsens arkiv kan man således hitta det mesta!

Relaterade till länsstyrelsearkiven är också arkiven från länsarkitekten, kristidsstyrelsen med flera.


Lästips!
  • Asker, Björn (2007): Hur riket styrdes. Förvaltning, politik och arkiv 1520-1920
  • Sörndal, Olof (1937): Den svenska länsstyrelsen. Uppkomst, organisation och allmänna maktställning