Barnmorskan Emilia Eneborg gör en rutinanteckning i sin tjänstedagbok 1913: hon har kallats till Sophia Persson, boende ”tre minuter” från hennes egen bostad i Mellby, för att hjälpa till att förlösa Sophias femte barn.
Efter knappt fyra timmars värkarbete, framgår det i dagboken, föds barnet. Om blödningar antecknas: ”rätt möcke före förlossn innan värkar började. efter förlossn ringa”.
Källa:
Landsarkivet i Lund: Samling av barnmorskejournaler från upphörda provinsialläkardistrikt inom Kristianstads läns landsting, volym 7.
Om barnmorskejournaler
Genom en bestämmelse 1881 ålades barnmorskorna att föra dagböcker (journaler) över bevistade förlossningar, som i regel ägde rum i hemmen. Dessa dagböcker utlämnades av läkare och återlämnades till denne, när de var fullskrivna, barnmorskan flyttade eller avled. När en barnmorska anställdes på landet, före 1863 av sockenstämman och därefter av kommunen, var hon underställd provinsialläkaren. I staden var stadsläkaren hennes överordnade.
Barnmorskejournaler finns i många fall på landsarkiven, då de ofta ingår i provinsialläkararkiven, men kan också ha hamnat i kommunala hälsovårdsnämnders arkiv eller stadsläkararkiv, eller förvaras på landstingsarkiv (de statliga provinsialläkarna övergick 1/7 1963 till landstingen och blev distriktsläkare).
Landsarkivens barnmorskejournaler är i regel inte yngre än från 1940-talet. Sedvanan med en barnmorska som gjorde hembesök blev allt mindre vanlig. I SOU 1942:17, Betänkande med utredning och förslag angående barnmorskeväsendet, noteras: ”Utvecklingen av förlossningsvården i vårt land har under de senaste decennierna gått i den riktningen, att kvinnorna alltmera föredraga att bliva förlösta å anstalt framför i hemmet. Skälen härtill äro förutom den ökade trygghetskänsla, som anstaltsvården skänker, väsentligen sociala omständigheter såsom trångboddhet i hemmen, svårigheterna att erhålla erforderlig hemhjälp under barnsängstiden m. m. Av betydelse torde även hava varit utformningen av den ekonomiska hjälp och understödsverksamhet för mödrar, som de senaste åren införts i vårt land.”
Lästips!
- Höjeberg, Pia (2011): Jordemor, barnmorska och barnaföderska: barnafödandets historia i Sverige
- Losman, Beata: Förvaltningshistorik rörande mödra- och familjestöd
- Rehn, Margareta och Boström, Donald (red., 2011): 300 år i livets tjänst. Sveriges barnmorskor 300 år