Andreas Ehrensand, som var präst i Billinge och Röstånga socknar åren 1712-1752, skrev i dödboken kommentarer på latin om de avlidna. Om Elina Håkansdotter, avliden 1737 i Billinge by, skriver Ehrensand:
Billinge: Gambla Smedje-qwinnan Johan Anderssons hustru Elina Hå-
kansdotter war någon tid långt siuklig; dock slätt sängliggande 12 dygn; dödde
natten emellan d. 4 och 5te Aprilis; Begrofs d. 13 ejusdem /: Fierde dag Påsk :/
Hennes ålder war 82 åhr! Aetas hoc aevo admodum rara! Mulier vero haec-
ce ut annosa, ita laboriosa, procellae non multum timida.
Lennart Börnfors har renskrivit och översatt de latinska kommentarerna:
En mycket sällsynt ålder i denna tid! Denna kvinna var i sanning lika rik på år som arbetsam, ej mycket rädd för tidens oro.
Källa:
Landsarkivet i Lund: Billinge kyrkoarkiv, C I: 2.
Översättning från ”Prästen Andreas Ehrensands kommentarer om de avlidna i Billinge och Röstånga socknar 1712-1752” av Lennart Börnfors
Om kyrkoarkiv
Kyrkobokföringen, föregångaren till den folkbokföring som Skatteverket idag har hand om, har en lång historia. Med kyrkolagen 1686 kom nationella bestämmelser om att dop-, vigsel-, begravnings- och flyttningslängder skulle föras. I mitten av 1700-talet tillkom en bestämmelse om att löpande anteckningar om födelser, dödsfall, vigslar och flyttningar skulle föras in även i husförhörslängden, som fick ett standardiserat utseende med hjälp av förtryckta tabeller, och detta gjorde dessa längder centrala inom kyrkobokföringen.
1894 utfärdades en förordning rörande kyrkobokföringen, som gav kyrkobokföringen den struktur som skulle bestå fram till 1946. Husförhörslängderna ersattes av församlingsböcker och alla kyrkoböckerna fick större enhetlighet.
Kyrkoarkiven innehåller emellertid inte bara kyrkobokföringshandlingar, utan även handlingar som ger upplysningar om församlingen – kyrkoråds- och sockenstämmoprotokoll, handlingar rörande äldre skolväsende och fattigvård, med mera. Till arkiven hör också ofta ritningar över kyrka, kyrkoinredning, församlingshem och andra byggnader samt jord och mark som kyrkan ägt.
Relaterade arkiv utöver församlingarnas arkiv är till exempel pastoratsarkiv, prostarkiv och domkapitlets arkiv.