Axel de la Gardie har som landshövding för Kristianstads läns landskansli skrivit under instruktionen för skjutsdagboken, som inleds:
Uti denna Dagbok, som bör hållas tydlig och ren och wid den Resandes ankomst honom öfwerlemnas, teckne Resanden sitt Namn och Caracter med det mera, hvartill Dagbokens Columner så anleda. Gästgifvareskjuts må endast tagas till och från Gästgifwaregårdar eller något ställe däremellan, hvarest den Resande sig uppehålla skall, eller resan sluta; men ej gagnas av Gesäller, Läredrängar och Båtsmän, som ej fått särskilt tillstånd, att taga Skjuts, eller af Tartarer, Tråddragare, Häktmakare, Månglare och Månglerskor, kringstrykande Utländningar, obehörige Stamboksbärare och flere lösa personer…
Ursprungligen var skjutsväsendets syfte att förse kungen och hans sändebud med nödvändig transport vid resor inom riket. Efter freden i Roskilde 1658, då Skåne blev svenskt, var införandet av gästgivareordningen en av de första åtgärder som de svenska myndigheterna vidtog. Ett utbyggt vägnät med fungerande transporter skulle underlätta försvenskning och kontroll. Gästgivarordningen stadgade att gästgiverierna var skyldiga att ha ett visst antal hästar till de resandes förfogande mot ersättning, samt tillhandahålla kost och logi. För att trygga inkomsten fick gästgiveriet monopol på alkoholutskänkning inom en radie av två mil. Gästgivaregårdarna fungerade ofta som byns centrum. I en del fall tjänstgjorde gästgiveriet som tingshus, och de kunde också innehålla häkte.
Fram till 1860 gällde passtvång både vid utrikes och inrikes resa, så snart man lämnade den ort där man var väl känd. Pass utfärdades av länsstyrelsen och, för stadsinvånarna, av magistraten.
På bilderna syns en skjutsdagbok från Brösarps gästgivaregård 1826 och ett frejdebetyg till grund för pass från 1839. Handlingarna är också ett exempel på hur medfarna arkivhandlingar restaurerats genom konservatorsarbete – de tidigare sköra bladen går nu att hantera.
I frejdebetyget intygas att 34-årige timmergesällen Johannes Petersson från Balsby
eger god christendomskunskap, har gort sig känd för en hedrande och christelig vandel, samt för längre tid sedan aflagt bruket af starka drycker, varder härmed på begäran till välförtjent vittsord meddeladt.
Genom att leta efter pass och uppgifter i skjutsdagböcker kan man hitta information som kompletterar uppgifter i husförhörslängderna om personer som rest runt till marknader och liknande.
Källa:
Landsarkivet i Lund: Kristianstads läns landskanslis arkiv t o m ca 1900, E V a: 4 (Handlingar ang skjutsning och gästgiverier samt skjutsdagböcker) och E I (Handlingar angående pass).
Lästips angående pass och resande!
- Löfgren, Anna-Brita (1987): ”Material om resande” i Skånsk släktforskning.
Om länsstyrelsearkiv
Länsstyrelserna i Sverige inrättades 1634, där landshövdingen blev konungens befallningshavande i länet. Organisationen kom så småningom att delas upp på landskontor och landskansli, som existerade fram till 1952. Efter 1952 års omorganisering delades verksamheterna i landskansli och landskontor istället i ett antal sektioner med olika ansvarsområden. Under åren har ytterligare omorganisationer skett. Genomgående i verksamheten är emellertid att länsstyrelsen ska verka för att nationella mål får genomslag i länet och utifrån ett statligt helhetsperspektiv samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser.
Länsstyrelsen arbetar bland mycket annat med frågor som rör trafikföreskrifter, livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor, regional tillväxt, infrastrukturplanering, energi och klimat, kulturmiljö, krisberedskap och civilt försvar, naturvård, lantbruk och folkhälsa. Eller som Per Clemensson skriver i Släktforska vidare om exempel på ämnen i länsförvaltningens arkiv: ”aktiebolag, ammunition, auktioner, avgifter, bensin, bilar, boskap, bränneri, brännvin, böter, civilförsvar, fattigvård, fångvård, försvar, försäkringar, gårdfarihandel, gästgiveri, handel, hotell, hälsovård, jakt, kommunikationer, lantbruk, lantmäteri, lex veneris, naturvård, näringar, pass, pilsnerdricka, polis, post, sjukkassa, sjukvård, skatter, skifte, skog, skuld, sprit, utmätning, utsökning, val, vapen, vägar och värnplikt”. I länsstyrelsens arkiv kan man således hitta det mesta!
Relaterade till länsstyrelsearkiven är också arkiven från länsarkitekten, kristidsstyrelsen med flera.
Lästips!
- Asker, Björn (2007): Hur riket styrdes. Förvaltning, politik och arkiv 1520-1920
- Sörndal, Olof (1937): Den svenska länsstyrelsen. Uppkomst, organisation och allmänna maktställning