Under 1800-talets slut hade stadsdelen söder i Helsingborg växt sig stor och behovet av en ny kyrka ansågs stort. Kyrkorådet utlyste därför en tävling 1889. Vann gjorde arkitekt Gustaf Hermansson (1864-1931), som ritat flera kyrkor runt om i Stockholm. På förslaget ”Ritning till ny kyrka i Helsingborg” från 1891 har också antecknats att det ”gillas” av kung Oscar 1892. Även arkitekten Helgo Zettervall har skrivit på med godkännande i egenskap av överintendent vid Kungl. Öfverintendents-Embetet. 1897 invigdes kyrkan, som fick namnet Gustav Adolfs kyrka.
Källa:
Landsarkivet i Lund: Helsingborgs kyrkliga samfällighets arkiv, ritning A25361.
Om kyrkoarkiv
Kyrkobokföringen, föregångaren till den folkbokföring som Skatteverket idag har hand om, har en lång historia. Med kyrkolagen 1686 kom nationella bestämmelser om att dop-, vigsel-, begravnings- och flyttningslängder skulle föras. I mitten av 1700-talet tillkom en bestämmelse om att löpande anteckningar om födelser, dödsfall, vigslar och flyttningar skulle föras in även i husförhörslängden, som fick ett standardiserat utseende med hjälp av förtryckta tabeller, och detta gjorde dessa längder centrala inom kyrkobokföringen.
1894 utfärdades en förordning rörande kyrkobokföringen, som gav kyrkobokföringen den struktur som skulle bestå fram till 1946. Husförhörslängderna ersattes av församlingsböcker och alla kyrkoböckerna fick större enhetlighet.
Kyrkoarkiven innehåller emellertid inte bara kyrkobokföringshandlingar, utan även handlingar som ger upplysningar om församlingen – kyrkoråds- och sockenstämmoprotokoll, handlingar rörande äldre skolväsende och fattigvård, med mera. Till arkiven hör också ofta ritningar över kyrka, kyrkoinredning, församlingshem och andra byggnader samt jord och mark som kyrkan ägt.
Relaterade arkiv utöver församlingarnas arkiv är till exempel pastoratsarkiv, prostarkiv och domkapitlets arkiv.