Konstapel Cederlund i Karlshamn blir smädad

Klicka för förstoring.

Strax före sekelskiftet bestod poliskåren i Karlshamn av stadsfiskalen, en överkonstapel, nio ordinarie konstaplar och fem extra konstaplar. Polisens dagböcker ger en inblick i stora och små händelser i Karlshamn. Näringsidkare förvarnar om att de behöver resa stegar vid olika husfasader, en del stölder anmäls, överförfriskade personer tas om hand, brandchefen meddelar om han är bortrest, lösspringande hundar tas tillvara. Under många pass anges ”ingenting passerat” – men emellanåt dyker det upp något större handgemäng. I en notering om den 27 juni 1900, retroaktivt inskriven den 30:e, får vi en bild av en inte alltför populär nattpolis i staden. Anteckningen är bitvis svårbegriplig, vilket kanske speglar nattpolisens upprördhet.

Konstapel No 12 Cederlund får härmed rapportera, följande personer för det di Onsdagen den 27 juni kl straxt före 10 em. stält till stor folksamling å Wästra Långgatan N. Staden. Cigarrarbetaren Anton Persson, son till Kusken Persson vid Spritbolaget samt boende i N. Staden för det han sagt om mig för konstap Allthin får inte barnen lof att leka här för en sådan der djefvul och med samma han fälde dessa ord pekade på mig, och sedan efter ett längre samtal med närstående personer rusade han mot mig med yttrande ”passa du dig din djefvul jag skall slå till dig så du ramla in i helfvete”.

Likaledes får jag rapportera Enkan Anett Hagberg (född Grondén) för det hon vid samma tillfälle och samma ställe utfor i smädelser mot mig och sade att jag kunde skrämma slaget på barnen och för det jag var nattpolis hade jag ingen rätt att förbjuda barnen att leka och roga sig utanför min dörr och så borjade hon att håna som till exempel nattpolis det måtte vara något stort det måtte vara något rysligt högt (elle mycke) Samt att hon ej vågade gå gatan fram för mig enär jag kunde komma ut och skälla och ryta med henne.

Likaledes får jag rapportera Bagaren August Olsson i Nya Staden för det när jag lyckats få lungt på gatan för barnens Krockspel och fått bort barnen tillsa August Olsson barnen att ”gå ni bort och lek vill [?] du inte sofva derinne så hvilka tusan djefla du vill” och har har August Olsson uttrat ”har inte barnen slagit sönder fönstren der borta (nämligen hos mig) så skall jag min själ gå dit och göra det”.

Likaledes får jag rapporter Bagare August Olssons hustru för det hon utfor med smädelser mot mig  för det jag i förliden vinter velat hindra folk att åka kälke på di s.k. nya Stadsbackarna, hvilket jag gjorde enligt då gällande Magistratskungörelse.

Likaledes får jag rapportera Stationskarlen Nils Hansson för det han ville påstå att barnen hade rätt att leka och skrika och för öfrigt göra hvar di önskade. Samt att han och bagare Olsson skulle gå till Herr Borgmästaren och tala om hvilken karl jag var och äfven utverka rättighet för barnen att leka så får jag äfven rapportera Hansson för det han uppviglade folket och stå och smäda mig jag får äfven omnamna att Hanssons altid varit di som mest varet orsak till att ej något lugn kunna vunnits.


Källa:

Landsarkivet i Lund: Polisen och Åklagarens i Karlshamn arkiv, D II aa: 7 (dagböcker).


Om polisväsendet
Före 1965, skriver Beata Losman, var polisen till stor del en kommunal angelägenhet. I städerna hade borgmästaren närmaste tillsynen över stadens anställda polisstyrka. Det sågs inte som konstigt att stadsfiskalen både var polischef och åklagare, eller att polismästaren både åklagade och dömde, förrän långt in på 1900-talet. På landsbygden fanns efter 1918 landsfiskaler, som även drev in skatter och skötte utsökningar.

Mycket i de äldre polisarkiven har blivit gallrat, men det material som finns kvar kan innehålla intressant lokalhistorisk information och delvis komplettera information från domstolsarkiven.


Lästips!