Från medeltiden och framåt fanns sammanslutningar av yrkesgrupper som arbetade med samma hantverk – skrån. Fram till att skråtvånget upphörde 1846 var medlemskap i ett skrå obligatoriskt för att få utöva ett yrke.

Murmästareämbetet i Lund var verksamt från slutet av 1600-talet fram till 1846. I 1720 års skråordning stadgas att den ”som wil blifwa Mästare och Broder i Embetet, han skal i en owäldug Mästares Wärckstad, och utan någon tilhielp, giöra det i samma Handtwärck, efter tidernas beskaffenhet, tienlige och brukelige Mästerstycket”. Provet gick ut på att göra en eller flera ritningar, från början främst fasad- och planritning men efter hand även sektionsritningar och kostnadsförslag. Detta är byggnader som aldrig uppfördes, utan snarare ett tillfälle för mästarna att ge uttryck för vad de drömde om att bygga.

Gottfried Samuel Henning skapade mästerstycket på bilden 1754. Han var av tysk börd och blev, skriver Åstrand, sedermera ålderman (skråets föreståndare) under tre perioder, akademimurmästare och kontingentborgare med arbetsfrihet i staden och på landet. Han reparerade domkyrkan och akademins byggnader och uppförde själv några mindre byggnader för akademin.

Klicka för förstoring.

Källa:

Landsarkivet i Lund: Murmästareämbetets i Lund arkiv, ritning C79

Lästips!

• Åstrand, Bertil (1968): ”Byarkiv och skråarkiv i landsarkivet i Lund”, särtryck ur Arkivvetenskapliga studier 4
• Åstrand, Bertil (1972): ”Murmästarna i Lund och deras mästerstycken”, särtryck ur Kulturens årsbok 1972