Nöden i Ölmevalla socken

I februari 1847 skriver representanter för Ölmevalla socken, samt kyrkovärd och pastor, till ”Konungens Höga Befallnings-hafvande öfwer Hallands län”, det vill säga länsstyrelsen.

Som nöden inom Ölmevalla församling är ganska stor, i anseende till den miss-växt som siste år inträffadt, då nästan alla åboer och hemmans brukare fattas Spannemål till Utsäde och Brödföda; hvaraf följer att den stora mängd af fattige, hvarmed församlingen är belastad, hålla på att svälta ihjäl, ty ibland desse fattige äro månge som väl både vilja och kunna arbeta, men ej få något arbete, i synnerhet nu med vinter-tiden; och då alle desse dageligen ropa efter bröd, och ganska få inom församlingen hafva förmåga att afhjelpa denna brist, så finne vi oss nödsakade, att vända oss till Konungens höga Befallnings-hafvande, och Länets höga styrelse och ödmjukligen anhålla om en snar hjelp och undsättning af allmänna medel, som möjeligen kunna vara att tillgå.
I städerna fins väl spannemål, men ej utan peningar, ty månge hafva Borgadt i staden till des de blifvit Huslösa, hvilket är svårt i synnerhet för de fattige Barnen skull; så att, om någon hjelp kunde ärhållas på hvad sätt Konungens Respectiva Befallnings-Hafvande oss täkkes föreskrifva så önske vi det högeligen, hvilket är högst af nöden!

För att veta om församlingen beviljades något stöd, och hur de fortsatt hanterade nöden, kan läsning av kyrkoarkivens sockenstämmoprotokoll lämna vidare uppgifter.

Klicka för förstoring.


Källa:

Landsarkivet i Lund: Hallands läns landskanslis arkiv t o m cirka 1900, D III r: 15 (Skrivelser från privatpersoner)

Klicka för förstoring.


Om länsstyrelsearkiv

Länsstyrelserna i Sverige inrättades 1634, där landshövdingen blev konungens befallningshavande i länet. Organisationen kom så småningom att delas upp på landskontor och landskansli, som existerade fram till 1952. Efter 1952 års omorganisering delades verksam­heterna i landskansli och landskontor istället i ett antal sektioner med olika ansvarsområden. Under åren har ytterligare omorganisationer skett. Genomgående i verksamheten är emellertid att länsstyrelsen ska verka för att nationella mål får genomslag i länet och utifrån ett statligt helhetsperspektiv samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser.

Länsstyrelsen arbetar bland mycket annat med frågor som rör trafikföreskrifter, livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor, regional tillväxt, infrastrukturplanering, energi och klimat, kulturmiljö, krisberedskap och civilt försvar, naturvård, lantbruk och folkhälsa. Eller som Per Clemensson skriver i Släktforska vidare om exempel på ämnen i länsförvaltningens arkiv: ”aktiebolag, ammunition, auktioner, avgifter, bensin, bilar, boskap, bränneri, brännvin, böter, civilförsvar, fattigvård, fångvård, försvar, försäkringar, gårdfarihandel, gästgiveri, handel, hotell, hälsovård, jakt, kommunikationer, lantbruk, lantmäteri, lex veneris, naturvård, näringar, pass, pilsnerdricka, polis, post, sjukkassa, sjukvård, skatter, skifte, skog, skuld, sprit, utmätning, utsökning, val, vapen, vägar och värnplikt”. I länsstyrelsens arkiv kan man således hitta det mesta!

Relaterade till länsstyrelsearkiven är också arkiven från länsarkitekten, kristidsstyrelsen med flera.


Lästips!
  • Asker, Björn (2007): Hur riket styrdes. Förvaltning, politik och arkiv 1520-1920
  • Sörndal, Olof (1937): Den svenska länsstyrelsen. Uppkomst, organisation och allmänna maktställning