Landskansliet uppmanade församlingarna att inkomma med uppgifter om fattiga och lösdrivare, och kyrkoherden i Kverrestad och Smedstorp svarade med följande upplysningar om en icke önskvärd sockeninvånare 1816:
Efter för detta gifven hög befallning får jag härmed i dju-
paste ödmjukhet vid handen gifva, att vid efterfrågan å
utlyste Sochnestämmor i Qverrestads och Smedstorps kyr-
kor Sextonde Söndagen efter Trinitatis, om några Lös-
drifvare, Lättingar, eller annat obehörigt och emot Sochne
mäns villja inflyttadt folck funnos i dessa församlin-
gar, det svar utfallit, att de icke kände några utom
uti Qverrestads Sochen den så kallade Göingans
Henric eller efter fadren kallad Henric Olsson, som
oagtadt Sochnemäns motsägelse på förra året och Höglof
liga Kungeliga Landshöfdinge Embetets vid samma tid
gifna ordres, att han skulle genast afföras till Weberöd
i Malmöhus Län, der han har sin hustru, likväl infunnit
sig och vistats här större delen af detta år i Södra –
Qverrestad, der han af några Frälse Åboer blifvit antagen
till fä herde. – Denna karls förra förda elacka lefnad,
som vållat, att han 2ne gånger för begångna brott blif-
vit insatt på Malmö fästning, har vållat denna afsky
hos församlingen, att de ej villja emottaga en sådan illa
känd person, samt utbedja sig derför aldra ödmjukast att
för honom blifva förskont, och att han motte blifva
ställd till den ort och församling, der han är antagen och
dit han hörer, nemligen Weberöd, och icke få som hittills
välga sig efter egit godtfinnande hemvist nu här och nu der.
Någon anstalt till Scholae och fattighus bygg-
nad är elljest icke uti dessa Sochnar ännu vidtagen.
Uti Smedstorps socken har äfven en oförpassad karl
blifvit af Härads Nattmannen Ola Kork, som bor
uti samma sochen, tvärt emot Sochnemäns samtyc-
ke antagen, och hvars vistande der i Sochnen således
på det högsta bestrides, samt hemställdes i djupaste
ödmjukhet Högl. Kungeliga Landshöfdinge Embetets
högrättvisa bepröfning. Qverrestad d 7 Oct. 1816.
Carl Fr. Nymann,
kyrkoherde
Källa:
Landsarkivet i Lund: Kristianstads läns landskansli t o m ca 1900, E IX: 1 (Handlingar angående sjukvård, fattigvård och skolväsendet)
Om länsstyrelsearkiv
Länsstyrelserna i Sverige inrättades 1634, där landshövdingen blev konungens befallningshavande i länet. Organisationen kom så småningom att delas upp på landskontor och landskansli, som existerade fram till 1952. Efter 1952 års omorganisering delades verksamheterna i landskansli och landskontor istället i ett antal sektioner med olika ansvarsområden. Under åren har ytterligare omorganisationer skett. Genomgående i verksamheten är emellertid att länsstyrelsen ska verka för att nationella mål får genomslag i länet och utifrån ett statligt helhetsperspektiv samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser.
Länsstyrelsen arbetar bland mycket annat med frågor som rör trafikföreskrifter, livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor, regional tillväxt, infrastrukturplanering, energi och klimat, kulturmiljö, krisberedskap och civilt försvar, naturvård, lantbruk och folkhälsa. Eller som Per Clemensson skriver i Släktforska vidare om exempel på ämnen i länsförvaltningens arkiv: ”aktiebolag, ammunition, auktioner, avgifter, bensin, bilar, boskap, bränneri, brännvin, böter, civilförsvar, fattigvård, fångvård, försvar, försäkringar, gårdfarihandel, gästgiveri, handel, hotell, hälsovård, jakt, kommunikationer, lantbruk, lantmäteri, lex veneris, naturvård, näringar, pass, pilsnerdricka, polis, post, sjukkassa, sjukvård, skatter, skifte, skog, skuld, sprit, utmätning, utsökning, val, vapen, vägar och värnplikt”. I länsstyrelsens arkiv kan man således hitta det mesta!
Relaterade till länsstyrelsearkiven är också arkiven från länsarkitekten, kristidsstyrelsen med flera.
Lästips!
- Asker, Björn (2007): Hur riket styrdes. Förvaltning, politik och arkiv 1520-1920
- Sörndal, Olof (1937): Den svenska länsstyrelsen. Uppkomst, organisation och allmänna maktställning