Hälsotillståndet i Torrlösa

I enlighet med hälsovårdsstadgan från 1874 skulle kommunalnämnderna skicka in ”Uppgift om allmänna helsotillståndet” i kommunen till respektive provinsialläkare. Här är uppgifterna som Torrlösa kommun skickade in 1889. Kommunen har 1994 invånare vid årets början. 45 barn har fötts och 25 personer har dött, varav fem barn under ett års ålder. Sex personer insjuknade i tyfus under året, varav två dog. De åtgärder som vidtogs beskrivs som ”Avskiljning, luftning, desinfektion av exkrementerna”.
Klicka för förstoring

Bland uppgifterna framgår följande angående läget i kommunen:

Orenlighet aflägsnas från boningshusen. Osnygghet inom boningshusen är sällsynt. Boskap vistas inte i samma rum, som menniskor använda till sofrum. Äldre och yngre bada troligen någon gång under sommaren. De späda barnen badas enligt barnmorskans tillsägelse. […]
Inom kommunen finnes ett tegelbruk, något annat fabrik finnes icke. Inom socknen är flera handtverkare skräddare, skomakare och smeder, m fl; men några olägenheter på arbetarnas helsa har icke försports. […]

Boningshusens allmänna beskaffenheter är korsvirke med tegelstensväggar, husens rymlighet är mycket olika, somliga stora, och andra deremot små. Fukt inomhus förekommer troligen på många ställen. De yngre personerna så väl drängar som pigor, ligga i oeldade rum, men äldre personer i uppvärmda rum. […]

Dryckenskapen är i aftagande. Inga krogar finnes och ej heller ölstugor, som är vetterligt. Intet ställe finnes i socknen som säljer hoffmansdroppar som rusmedel. Här finns icke några som yrkar qvacksalveri undantagandes 2ne sjukvårdssoldater. […]
Karin Olsson är barnmorskans namn, hennes lön är 180 Kronor och 3 Tunnor Korn, som hon erhåller betalning för, efter medelmarkegångspriset, derjemte har hon fritt boningshus och hage, och en del eldebrand, dessutom har hon särskildt betalning för alla förlossningar. Hon är berättigad till instrumenters bruk vid förlossningar.

De omnämnda hoffmansdropparna var ett preparat bestående av sprit och eter som nyttjades mot allehanda krämpor men även som berusningsmedel.

Klicka för att se hela uppslaget


Källa:

Landsarkivet i Lund, Provinsialläkarens i Teckomatorp arkiv, E:1 (Inkomna uppgifter rörande den allmänna hälsovården)


Om provinsialläkare

Redan under 1700-talet fanns det statliga provinsialläkare som sysslade med öppenvård. Enligt 1890 års läkarinstruktion skulle i varje läns residensstad finnas en förste provinsialläkare för att utöva tillsyn över hälso- och sjukvården och samtidigt vara provinsialläkare i ett distrikt. Distriktsindelningen ändrades flera gånger. 1963 fördes provinsialläkarena över till landstingen och blev distriktsläkare.

Provinsialläkarnas journaler gallrades efter 10 år från 1890, men provinsialläkararkiven innehåller bland annat barnmorskedagböcker och årsberättelser som kan ge upplysningar om hälsoförhållanden i distriktet.