I augusti 1930 försattes tivoliägare Johan Hellström i Maglasäte utanför Höör i konkurs.
Bland hans tillgångar fanns Höörs tivoli, kallat Grönalund, bestående av 1 dansbana, 1 musikpaviljong, 1 mindre paviljong, 1 kafébyggnad, diverse trädgårdsmöbler. På lagret fanns bland annat 67 lemonader, 1 låda bitsocker, 1 låda slickepinnar. Tivoliägaren har skulder framför allt till handlanden J Ljung i Höör men också bland annat AB Förenade chokladfabrikerna i Malmö.
I den så kallade konkursbouppteckningen beskriver den förordnade advokaten hans strävanden:
I äktenskapet finnas åtta barn, varav fem äro underåriga. Endast en dotter, tio år gammal, är hemmavarande. Till hösten kommer emellertid även en tolvårig son, som över sommaren har tjänst hos lantbrukare Fritz Eskilsson i Maglasäte, att vistas i hemmet. Konkursgäldenären slutade sin anställning som indelt soldat vid Kungl. Norra Skånska Infanteriregementet år 1914 och har sedan försörjt sig med tillfälliga arbeten till våren 1930, då han förvärvade det s.k. Höörs Tivoli, Grönalund. Tivoliet är beläget å ett lantbrukaren And. Svensson i Höör tillhörigt jordområde, vilket utarrenderats till konkursgäldenären enligt arrendekontrakt […].
Konkursgäldenären, som icke ägde något kapital, lät å arrenderade jordområdet uppföra en större täckt dansbana. Härför skuldsatte han sig, och fastän själva tivolirörelsen torde hava gått relativt bra, blev han icke i stånd att tillgodose de påträngande borgenärerna. Sedan några av dessa erhållit domfäst fordran å honom samt utmätning ägt rum till gäldande av dessa deras fordringar, fann sig konkursgäldernären föranlåten att begära sig själv i konkurs för tillgodoseende av övriga borgenärers rätt. […]
Den viktigaste tillgången utgöres av tivoliet, vilket torde hava kostat konkursgäldenären omkring 4.000 kronor men av mig i konkursbouppteckningen endast upptagits till 1.500 kronor, detta med hänsyn till föreliggande svårigheter att nu, då ett tivoli icke har säsong, realisera det samma. […]
Någon anledning till antagande, att konkursgäldenären gjort sig skyldig till brottslig förfarande gentemot sina borgenären föreligger enligt mitt förmenande icke.
Konkursakterna i domstolsarkiven kan erbjuda ett givande källmaterial. I en konkursakt kan finnas bouppteckning över konkursboet, uppgifter om olika fordringar och fordringsägare, med mera.
Källa:
Landsarkivet i Lund: Frosta tingslags häradsrätts arkiv, F IV: 70 (Konkursakter)
Om domstolsarkiv
Fram till tingsrätternas införande 1971 var de svenska lägre domstolarna uppdelade i rådhusrätter, i staden, och häradsrätter, på landsbygden. Knutna till dessa fanns också under olika tider en del mindre domstolar, bland annat ägodelningsrätter och expropriationsdomstolar. Medan äldre tiders domböcker kan ge ganska utförlig och utblommande information är 1900-talets domböcker mer formellt hållna. Förutom domar i brottmål och tvistemål (före 1948 uppdelade på lagtima och urtima ting) innehåller domstolsarkiven bland mycket annat bouppteckningar och handlingar rörande köp och försäljning av fastigheter.
Lästips!
- Asker, Björn, Landsarkivet i Uppsala (1997): Landsarkivets vägledning till rådhusrätts- och magistratsarkiv
- Inger, Göran (första utgåvan 1980): Svenskt rätthistoria
- Landsarkivet i Härnösand (odaterad): Ingång till magistratsarkiven
- Losman, Beata: Förvaltningshistorik om allmänna domstolar
- Modéer, Kjell Å (1974): Juristens källor i arkiv och bibliotek
- Oja, Linda, Landsarkivet i Uppsala (2006): Rättens källor. Rättsligt material på landsarkivet
- Westling, Claes (2015): Domstolsforska: hur jag finner mina förfäder i domstolsarkiven