”Ugnstekt fisk och soppor jämt ska de’ va”

De första hushållsskolorna inrättades i slutet av 1800-talet och statsbidrag för sådana utgick från 1906. Det goda hemmets betydelse för familjen betonades och den blivande husmodern ansågs –om familjen hade råd– behöva en sorts kortare fackutbildning. Det fanns både landstingsdrivna hushållsskolor och sådana som drevs i privat regi, liksom den på Skarhult. Skarhults hushållsskola grundades 1944 av friherrinnan Margaretha von Schwerin, som också var rektor.

Klicka för att se hela tidningssidan.

Matlagning, sömnad och vävning stod på programmet, i den längre vinterkursen även barnavård och hemsjukvård. Skolan fungerade som ett internat för kursdeltagarna. Arkivhandlingarna vittnar om ett sällskapsliv med baler och fester på godset – på bilden en bordsvisa från ”kavajskutt” den 18 oktober 1947. Enligt Ulvros (2014) fick eleverna bjuda eventuella fästmän, och även familjen von Schwerins privata vänner, samt män från gods i grannskapet, stod till förfogande. Den särskilt författade sångtexten – en variant av originalet Tjo och tjim och inget annat av Ulf Peder Olrog – om livet på skolan ger en klämkäck bild av vedermödorna i köket och vävsalen.

Klicka för att se hela uppslaget.

Även om idealbilden av kvinnan var en person som förkovrade sig främst inom hemmets sfär fanns det gott om undantag. Många gifta arbetarkvinnor yrkesarbetade vid sidan av skötseln av familj och hem, och välbesuttna familjer kunde ha hushållerskor. Margaretha von Schwerin var, paradoxalt nog, som hushållsskolans rektor ett exempel på en kvinna som valt att ägna sig åt en yrkesbana istället för att enbart sköta hem och barn.


Källor:

Landsarkivet i Lund: Hushållsskolan på Skarhult AB:s arkiv, F3: 1 (Handlingar av skilda slag), fotografier ur K 1:1 (Fotografier), fotograf okänd


Lästips!
  • Ulvros, Eva Helen (2014): ”Ni ska bli ett gott parti” i Den dolda kvinnomakten. 500 år på Skarhults slott