Nils Blanck hade en enorm mängd uppdrag under sin tid som länsarkitekt i Malmöhus län: stadsplaner, ändringar av kyrkor och kyrkogårdar, gatlyktor, byggnader, och – som i det här exemplet – ladugårdar. På uppdrag av Toppeladugårds gods då nye ägare Nils Aschan, ritade Blanck 1928 ett nytt kostall. För besväret fick han 150 kronor. Nils … Fortsätt läsa En ladugård till Toppeladugård
Vem tar hand om underhåll och utveckling av våra landsvägar? Under tidiga 1800-talet var väghållningen enskildas, socknens eller häradets angelägenhet. Genom 1891 års väglag skapades 370 väghållningsdistrikt (utgjordes ofta av en härad), som var ett slags vägkommuner, där väghållningsskyldige (det vill säga jordägarna) beslutade på vägstämma. Vägskatt uttogs av alla distriktets skattebetalare. Från 1944 ersattes … Fortsätt läsa Förslag till förbättring av väg 28
Ända sedan medeltiden har det från Limhamn hämtats kalksten för kalkbränning. Flera olika stenbrott och ett antal större kalkbrott fanns i området. Ett av dessa syns på kartan som ”gamla kalkbrottet”. Vid bildandet av Skånska Cement AB 1871 blev kalkstensfyndigheterna vid Limhamn råvarubasen för den cementfabrik som byggdes i Lomma, och från 1890 för den … Fortsätt läsa Nils Olsson minar i knadder
Klicka för att se hela ritningen. Interimsstyrelsen för Alnarps lantbruksinstitut sammanträdde i Malmö den 11 april 1859 för att förbereda uppförandet av lantbruksinstitutetet, teckna kontrakt med murmästare, timmermästare, smed och målare med mera. Protokollets sista punkt berättar om hur grundstenen högtidligt placeras på platsen där huvudkontoret ska byggas: Efter middagen begaf sig Styrelsen i sällskap … Fortsätt läsa Grundstenen till Alnarps lantbruksinstitut läggs
Från medeltiden och framåt fanns sammanslutningar av yrkesgrupper som arbetade med samma hantverk – skrån. Fram till att skråtvånget upphörde 1846 var medlemskap i ett skrå obligatoriskt för att få utöva ett yrke. Murmästareämbetet i Lund var verksamt från slutet av 1600-talet fram till 1846. I 1720 års skråordning stadgas att den ”som wil blifwa … Fortsätt läsa Murmästarnas mästerstycken
Bilden: Skolbarn på Söderkullaskolan i Malmö får undervisning om högertrafiken. Tänk att omläggningen till högertrafik i Sverige innebar att varenda vägskäl måste undersökas, för att avgöra om någon ombyggnad var nödvändig för att säkra sikten och manövreringsmöjligheterna! Det kunde se ut som här nedan, gällande en vägkorsning utanför Billeberga, med en ritning och en kostnadsberäkning, … Fortsätt läsa Högertrafikomläggningen 1967
Under 1800-talets slut hade stadsdelen söder i Helsingborg växt sig stor och behovet av en ny kyrka ansågs stort. Kyrkorådet utlyste därför en tävling 1889. Vann gjorde arkitekt Gustaf Hermansson (1864-1931), som ritat flera kyrkor runt om i Stockholm. På förslaget ”Ritning till ny kyrka i Helsingborg” från 1891 har också antecknats att det ”gillas” … Fortsätt läsa Hermansson vinner kyrkotävlingen