Klicka för att läsa hela uppslaget. De äldre kyrkoböckerna kan ibland innehålla mer än bara namn och datum; i bästa fall fragment av människoöden. Den här födelse- och dödboken från Västra Nöbbelöv i början på 1800-talet är skriven av en person med osedvanligt prydlig handstil – sannolikt vicepastorn Christian Ödmann (1770-1840). Där berättas denna tragiska … Fortsätt läsa “Begrofs i tysthet…”
Hur såg arbetsuppgifterna ut vid Kockums järnverk i Kallinge i början på 1900-talet? En lista över verkstads- och smidesarbetare, som deltagit i en blockad 1903 utan att bli avskedade, ger några exempel. Frans Sandberg, järnsvarvare (Anställd i Bolagets tjänst öfver 30 år) – Vandringsgods, diverse gröfre svarfning, såsom axlar, remskifvor m.m. John Olsson, gängare (Anställd … Fortsätt läsa ”Gruppvis samtalande och diskuterande, tidnings- eller annan läsning i verkstäderna eller å bruksområdet är under arbetstiden ovillkorligen förbjuden”
Telegramförbindelserna med omvärlden, i synnerhet USA, hade visat sig sårbara under första världskriget. Många förbindelser skedde via kabel, eller via andra länder, vilket medförde förseningar. Sverige-Amerikastiftelsen föreslog därför för Kungliga Telegrafverket att Sverige borde ha en egen telegramförbindelse med USA. 1921 tog riksdagen beslut om att en storradiostation skulle byggas för att sända telegram över … Fortsätt läsa ”Good signal but very clicks”
Statens elektriska inspektion startade 1903. Myndigheten lydde under Kommerskollegium, som kunde skicka ut inspektörer för elsäkerheten. År 1919 föreskrevs att elektriska installationer endast fick utföras av behöriga installatörer godkända av Kommerskollegium. Verksamheten var ursprungligen förlagd till Stockholm, och delades i fyra distrikt först 1965. Södra distriktets kontor fanns i Hässleholm. Kommerskollegium var central myndighet fram … Fortsätt läsa Elsäkerhetspropaganda från Statens elektriska inspektion
Innan Försäkringskassan började hantera sjukhjälp fanns det i Sverige mindre, frivilliga sjuk- och begravningskassor. De äldsta bildades under 1870-talet, även om hantverksskråna också långt tidigare haft en tradition om att ta hand om sina medlemmar vid begravning och sjukdom. 1891 kom den första sjukkasselagen och sjukkassor som registrerade sig hos myndigheterna kunde få statliga bidrag. … Fortsätt läsa Fri från livsfarlig och smärtsam sjukdom
Klicka för förstoring. Fram till 1994 var Postverket en statlig myndighet, organiserad i olika regionala distrikt och postkontor. I dessa arkiv finns olika sorters handlingar rörande postutdelningens vardag och administration – lantbrevbäringslinjer, böcker över lokala postkontor och mycket annat. Här är en rapport om ett missöde med en truck på Halmstads järnvägsstation. Gösta Johansson beskriver … Fortsätt läsa En truckolycka 1953
1945 genomförde Statens Forskningskommitté för Lantmannabyggnader en bostadsvaneundersökning. Hundratals hushåll i alla landskap inventerades enligt förtrycka formulär. Formulärsvaren ger en unik, detaljerad bild av lantbrukarbostäder på 1940-talet, ofta med mycket dålig standard, men även av sociala omständigheter – hur arbetsdelningen ser ut, var man sover, var man umgås, hur tvätt, bakning och andra sysslor går … Fortsätt läsa ”Fritid, när skulle vi ta den?”
Klicka för förstoring. Barnmorskan Emilia Eneborg gör en rutinanteckning i sin tjänstedagbok 1913: hon har kallats till Sophia Persson, boende ”tre minuter” från hennes egen bostad i Mellby, för att hjälpa till att förlösa Sophias femte barn. Efter knappt fyra timmars värkarbete, framgår det i dagboken, föds barnet. Om blödningar antecknas: ”rätt möcke före förlossn … Fortsätt läsa ”Blödning: rätt möcke”
Arkiv från föreningar där medelåldern är runt 17 år är kanske inte det vanligast förekommande på Landsarkivet, men de olika fältbiologklubbarna i Skåne är sådana exempel! Programblad och protokoll förmedlar entusiasm och uppfinningsrikedom, i gränslandet mellan formaliserat föreningsliv och ungdomlig spontanitet. Bland programpunkter hos Eslövs fältbiologer 1974 finns exkursion till Krankesjön och Stavröds mosse, samt … Fortsätt läsa ”För en gångs skull hade KARLARNA bakat (+Görans moster)”
23 oktober 1966 spelade The Who på MFF-stadion i Malmö. Dagarna innan hade de avverkat Göteborg, Simrishamn och Höör. Samma kväll skulle de med ett plan från Bulltofta till Odense, vilket gjorde att förbanden Fourtones, Troublemakers, Moderations och Gonks fick spela kortare set än planerat. Recensionerna i Sydsvenskan och Arbetet efter konserten var positiva, men … Fortsätt läsa ”En pop-happening där det händer att högtalare, mikrofoner och instrument vräks i golvet” – The Who spelar i Malmö 1966