Klicka för förstoring. Släktforskning på hästar? Ja, i princip. I språngrullan från Flyinge finns hingsten Warren Hastings släktträd nedtecknat tillsammans med uppgifter om hur många ston han har betäckt under sina verksamma år, 1882 till 1904. För just denna hingst, som döpts efter Brittiska Ostindiska kompaniets förste generalguvernör över Indien, finns också en odaterad instruktion … Fortsätt läsa From som ett lamm och klok som en människa
Klicka för förstoring. Landskansliet uppmanade församlingarna att inkomma med uppgifter om fattiga och lösdrivare, och kyrkoherden i Kverrestad och Smedstorp svarade med följande upplysningar om en icke önskvärd sockeninvånare 1816: Efter för detta gifven hög befallning får jag härmed i dju- paste ödmjukhet vid handen gifva, att vid efterfrågan å utlyste Sochnestämmor i Qverrestads och … Fortsätt läsa ”…utbedja sig ödmjukast att för honom blifva förskont…”
Från ett stort nordiskt scoutläger på danska Brahe-Trolleborg den 3-13 juli 1926 finns en lång, målande berättelse nedskriven från Lunds flickscoutkår: Den 3:dje juli tågar i marschordning genom den välkomnande porten en cirka 350 scouter från Danmark, Island, Norge, Finland och Sverige. De kommer med glad förväntan och en liten smula undran. De tågar över … Fortsätt läsa Lundascouter på nordiskt läger
Långt före Photoshop och datorer fanns det andra sätt att tillgripa för att skapa en önskad bild för en katalog eller artikel. Här är ett fotografi från Statens forskningsanstalts för lantmannabyggnader arkiv, troligen från 1930-talet, där personen som håller i fåret retuscherats bort med hjälp av färg. Fotomanipulering i olika syften har förekommit lika länge … Fortsätt läsa Får får retusch
I domkapitlets handlingar rörande separatistiska rörelser finns handlingar och vittnesmål rörande skolläraren Mårten Carlsson i Baskemölla från 1853. Mårten Carlsson, född 1822 i Tolånga, var Baskemöllas första examinerade folkskollärare. Han hade flyttat till byn 1846, enligt husförhörslängden, och började som lärare i det nyuppförda skolhuset 1847. Fyra år senare blev hans väckelseverksamhet en fråga för … Fortsätt läsa ”…en hop med ideer om Religionsfrihet, om Conventikelplakatets orättvisa…”
Under efterkrigstiden fanns det en politisk enighet kring möjligheterna med kärnenergi. Så sent som under tidigt 1970-tal ställde sig alla riksdagspartier bakom beslut om kärnkraftssatsningar, men efter några år började framför allt Centerpartiet och Vänsterpartiet kommunisterna ifrågasätta säkerheten. 1978 bildades Folkkampanjen mot atomkraft. Dess första mål var att Sverige skulle folkomrösta i frågan. I regeringen … Fortsätt läsa “Atom-marsch mot Barsebäck”
Hur såg nöjesutbudet ut i Skurup 1898 och 1899? Enligt anmälningarna till kronofogden gavs, framför allt under de varmare månaderna, ett tiotal ”af utländingar gifna konstföreställningar”. Det är inte bara sång-, dans- och musikföreställningar utan förevisning av dresserade djur, förevisning av Marmorbruden, dockteater, magi- och trolleriföreställning, cirkus och förevisning av en jättedam står upptagna bland … Fortsätt läsa Marmorbruden kommer till Skurup
I styrelseprotokollet från den 17 november 1898 meddelar verkställande direktören för Svedala Sockerfabrik, konsul Westrup, att ”han i en till studentkårens ordförande i Lund ställd skrivelse betygat bolagets synnerliga tacksamhet för den arbetshjelp som på frivillighetens väg lemnats af talrika medlemmar af denna kår under den rådande arbetsinställelsen”. Hur kom detta sig? Läs hela protokollet: … Fortsätt läsa ”Slag och sparkar utdelades rikligt och ett par studenter förlorade under tumultet sina hufvudbonader”
Den prydliga röstlängden från Kristianstad 1890 är ett exempel på hur röstsystemet såg ut innan den allmänna rösträtten infördes 1919. Genom 1862 års kommunalförordningar skapades landstingen. Rätten att delta i val till landsting, samt till stadsfullmäktige i de städer som stod utanför landstingen och som i sin tur fungerade som elektorer för val till riksdagens … Fortsätt läsa Röstlängden 1890
Klicka för förstoring. Genom den lilla kassaboken med prydliga anteckningar får vi en bild av den unge Per-Håkans resa till Berlin 1932. Han köper en kamera, och till den Agfa-film. Han åker spårvagn och tunnelbana (”Untergrund”). Många av anteckningarna kunde lika gärna noterats av en turist idag: besöken i Kaiser Wilhelm Gedächtniskirche och Berliner Dom, … Fortsätt läsa Per-Håkan Ohlsson i Berlin