Etikettarkiv: enskilda arkiv

Råg, korn och femtio riksdaler per år

Klicka för förstoring. 1868 skrev barnmorskan Helena Rosenqvist kontrakt med Glumslövs socken: På utlyst Kommunal Stämma med Glumslöfs församling uppgjordes Kontrakt med tjenstgjörande Examinerade Barnmorskan Helena Christina Rosenqwist, som waldes af Glumslöfs Församling på Kommunal Stämma den 13 sistlidne April, och har tjenstgjort inom Församlingen sedan den 20 sistlidne Maj, och under tiden wisat utmärkt … Fortsätt läsa Råg, korn och femtio riksdaler per år

Nils Mårtenssons dagbok

Klicka för förstoring. Nils Mårtensson, född 1864, var ett av sex barn till riksdagsmannen Mårten Trullsson och hustrun Else Nilsdotter på Starrarps gård i Fränninge församling. Vintern 1889-1890 återupptar Nils Mårtensson sitt dagboksskrivande efter en tid då sysselsättning ”med skrifning i affärssaker” upptagit hans tid. Han berättar om flera festligheter han bevistat: Julen, har varit … Fortsätt läsa Nils Mårtenssons dagbok

Murmästarnas mästerstycken

Från medeltiden och framåt fanns sammanslutningar av yrkesgrupper som arbetade med samma hantverk – skrån. Fram till att skråtvånget upphörde 1846 var medlemskap i ett skrå obligatoriskt för att få utöva ett yrke. Murmästareämbetet i Lund var verksamt från slutet av 1600-talet fram till 1846. I 1720 års skråordning stadgas att den ”som wil blifwa … Fortsätt läsa Murmästarnas mästerstycken

Kvinnlig rösträtt i Tomelilla

Den 26 april 1919 samlades styrelsen i Föreningen för Kvinnors Politiska Rösträtt i Tomelilla för möte, under ledning av ordföranden fil kand. Hulda Lund. Vilken typ av möte det är framgår inte, men eftersom årsberättelse läses upp låter det som att det kan vara ett årsmöte. Det är en spännande tid, efter årtionden av ansträngningar … Fortsätt läsa Kvinnlig rösträtt i Tomelilla

”…hufwudsakeligen wid Klågerup wågade de upproriska göra motstånd, och acktade icke förmaningar…”

Det så kallade Bondeupproret eller Klågerupskravallerna hade flera orsaker. Det tidiga 1800-talet var en turbulent tid i Skåne. Enskiftesstadgan, som bröt upp byar och flyttade isär gårdar, bidrog till otrygghet. Dessutom hade kungen fått rätt att förstärka armén med hjälp av lejning, eller som det kunde bli i praktiken, lottning. De flesta landsbygdsbor som riskerade … Fortsätt läsa ”…hufwudsakeligen wid Klågerup wågade de upproriska göra motstånd, och acktade icke förmaningar…”

”Wid verkställd ballotering blev han enhällig inröstad varefter följde ritenlig intagning” – IOGT i Vittsjö

Klicka för förstoring Från IOGT-logen nr 4734, den s.k. Syskonlänken i Vittsjö, finns på Landsarkivet i Lund ett mycket litet arkiv bestående av tre tunna böcker. Handlingarna omfattar tiden från 1923, då föreningen verkar ha bildats, till 1925. Det finns ingen notering i protokollsboken om att föreningen lades ner då, men enligt medlemsförteckningen återstod vid … Fortsätt läsa ”Wid verkställd ballotering blev han enhällig inröstad varefter följde ritenlig intagning” – IOGT i Vittsjö

Kamrershumor på Sockerbolaget

Kell Borg (1907-1979) var kontorist, kamrer och redovisningschef på Sockerbolaget. Han var också en kreativ och påhittig person som gjorde vishäften och andra illustrationer under 1930-, 40- och 50-talen. Här syns exempel från ”Utdrag ur kontoförteckningen. Illustrerad upplaga”, troligen från 1940-talet, samt ett potentiellt självporträtt från ett julhäfte 1951. Klicka för förstoring Källa: Landsarkivet i … Fortsätt läsa Kamrershumor på Sockerbolaget

Ett barnhem för finska krigsbarn på den halländska slätten

Hur var det att som finskt krigsbarn bo på barnhem 1945? Den frågan kan förstås besvaras på lika många sätt som det finns barnhemsbarn, men några ledtrådar kring de yttre omständigheterna kan vi få av en inspektionsrapport från ett barnhem för finska krigsbarn i halländska Kullsedal, Haverdal. Barnavårdsinspektris Hasselrot berättar att barnhemmet ligger i en … Fortsätt läsa Ett barnhem för finska krigsbarn på den halländska slätten

”Gränsmärket mellan den gamla tiden och den nya”

Klicka för förstoring. Fotograf okänd. Många känner till att Sveriges första autostrada anlades mellan Malmö och Lund på 1950-talet. Men redan 1926 utmålades Lundavägen, idag det sömniga parallellstråket till motorvägen, som den ”förnämligaste landsvägen i Sverige” i ett tidningsreportage från invigningen. Den förut så grusiga makadamvägen hade belagts med dammfri betong! Reportaget sitter inklistrat i … Fortsätt läsa ”Gränsmärket mellan den gamla tiden och den nya”

Husmodersföreningen 1940: ”…huru vi trots den största sparsamhet med gasen kunna servera smakfulla och näringsrika rätter”

Styrelsen för Husmodersföreningen i Trelleborg lämnar en årsredogörelse för verksamhetsåret 1940: Föreningen har 151 medlemmar, som betalat 4:- var i medlemsavgift. Ordförande var fröken Erica Schröder. I redogörelsen står att läsa: De allmänna föreningsmötena ha varit 8. För underhållningen vid dessa satte föreningen på grund av tidsläget redan vid början av arbetsåret 1940 mottot: Flit … Fortsätt läsa Husmodersföreningen 1940: ”…huru vi trots den största sparsamhet med gasen kunna servera smakfulla och näringsrika rätter”